Det framgår av en studie bland nära 68 000 medelålders och äldre kvinnor och män i Uppsala, Västmanlands och Örebro län, som publiceras på nätet i facktidskriften Journal of Nutrition.

– Våra resultat ger ytterligare stöd för rekommendationen att hålla igen på konsumtionen av sötade livsmedel som till exempel läsk och saft, säger forskaren Susanna Larsson vid Enheten för nutritionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

Kvinnorna och männen i studien besvarade i slutet av 1990-talet en omfattande hälso- och livsstilsenkät, bland annat närmare 100 frågor om sina mat- och dryckesvanor. Alla var i stort sett friska när de besvarade enkäten, men under de i medeltal drygt tio år som de har följts sedan dess insjuknade 3 510 av dem i stroke.

Artikelbild

När forskarna närmare analyserade vilka som hade insjuknat fann de att stroke var betydligt vanligare bland kvinnorna och männen som uppgett att de dagligen brukade dricka minst ett par glas, motsvarande fyra deciliter eller mer, av sötade drycker som läsk eller saft jämfört med "lågkonsumenter" som brukade göra det högst ett par gånger i veckan.

Allra starkast var sambandet mellan hög konsumtion av sötade drycker och hjärninfarkt, som är den allra vanligaste formen av stroke och beror på att en blodpropp täpper till blodförsörjningen till en del av hjärnan. För dem som drack minst ett par glas saft eller läsk per dag var risken för hjärninfarkt drygt 20 procent högre än för "långkonsumenterna".

Susanna Larsson betonar att en studie som denna, i vilken deltagarna själva har valt sina mat- och dryckesvanor, inte kan bevisa att det finns ett direkt orsakssamband mellan hög konsumtion av sötade drycker och stroke.

– Det finns dock flera tänkbara biologiska mekanismer för hur sötade drycker skulle kunna bidra till uppkomsten av stroke. Det är till exempel sedan tidigare känt att sockerhaltiga drycker kan bidra till sådana riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som höga blodfetter, höga insulin- och sockernivåer i blodet, inflammation, viktuppgång och diabetes, säger hon.

Artikelbild

| FILE - In this March 3, 2010 file photo, a Costco customer pours a Diet Coke drink at Costco in Mountain View, Calif. A study by Beverage Digest released Thursday March 17, 2011 reports that Diet Coke has beat out rival Pepsi-Cola for the first time to become the second-most popular soft drink in the country. (AP Photo/Paul Sakuma, File)

Så här i påsktider är den söta påskmusten nog för många svenskar ett lika viktigt inslag på matbordet som äggen och laxen. Vilket råd skulle Susanna Larsson vilja ge till dem?

– Våra resultat talar för att det är långvarig regelbunden hög konsumtion av sötade drycker som ökar risken för stroke, inte att tillfällig hög konsumtion då och då skulle göra det. Men visst finns det skäl att hålla nere på påskmusten, i synnerhet som påsken är förknippad med hög konsumtion av godis som driver upp det totala sockerintaget, säger hon.

Artikelbild

| CHANGES COMPANY CANS OF SODA ARE FROM TO DR PEPPER SNAPPLE GROUP, NOT PEPSICO INC. - A Monday, June 11, 2012, photo shows bottles of Pepsi Next and Pepsi Max displayed amongst cans of ten-calorie sodas from Dr Pepper Snapple Group in New York. Coke and Pepsi are chasing after the sweet spot: a soda with no calories, no artificial sweeteners and no funny aftertaste. The world's top soft drink companies hope that's the elusive trifecta that will silence health concerns about soda and reverse the decline in consumption of carbonated drinks. But coming up with such a formula could still be years away. (AP Photo/Mark Lennihan)

Men är inte det enkla alternativet för att minska riskerna med ett högt sockerintag att i stället för vanlig läsk välja lågkaloriläsk med något konstgjort sötningsmedel som till exempel aspartam?

– Det vet vi inte eftersom vi i vår studie frågade deltagarna om deras konsumtion av sötade drycker vilket ju också innefattar lågkaloriläsk. Därför kan vi inte besvara frågan om drycker med konstgjorda sötningsmedel påverkar strokerisken annorlunda än drycker med tillsats av vanligt socker. Det är en fråga för fortsatt forskning att försöka besvara, säger Susanna Larsson.