Enligt den ledande vetenskapstidskriften Science och dess årliga läsaromröstning är upptäckten en av 2018 års allra viktigaste.

– Detta är stort och mycket spännande! säger professor Olga Botner vid Uppsala universitet, som är en av forskarna bakom upptäckten.

Näst efter ljuspartiklar, fotoner, är de ytterst svårfångade neutrinerna universums vanligaste partiklar. Enda gången de ger sig tillkänna är när någon neutrino kolliderar med en atomkärna, vilket nästintill aldrig händer.

Artikelbild

| Under denna synliga del av IceCube-teleskopet på Sydpolen finns flera tusen känsliga sensorer fastfrusna i en miljard kubikmeter is.

Här kan du läsa mer om neutrinoforskningen inom IceCube-projektet.

Det var när information om en sådan sällsynt krock, detekterad i det jättelika isteleskopet IceCube på Sydpolen, kombinerades med observationer från andra sorters teleskop som källan till en högenergetisk kosmisk neutrino kunde spåras till en galax med mycket ljusstark kärna, en så kallad blazar, fyra miljarder ljusår från jorden.

– Det är första gången som vi sett högenergetisk neutrinostrålning och högenergetisk gammastrålning från samma källa. Det tyder på att vi för första gången identifierat en astrofysikalisk högenergiaccelerator. Detta är ett första steg som hjälper oss att sålla bland de teorier vi har om acceleration av högenergetisk kosmisk strålning, som vi observerar här på jorden. Vad vi nu behöver är fler liknande observationer, säger Olga Botner.

Här kan du läsa vad UNT skrev om upptäckten.

Artikelbild

En annan upptäckt på Science lista är den att ett 50 000 år gammalt benfragment från en grotta i Sibirien kommer från en kvinna vars mamma var neandertalare och pappa denisovan. En av forskarna bakom detta bevis för att de båda utdöda människoarterna korsade sig är Svante Pääbo vid Max Planckinstitutet i Leipzig, som "uppfann" den genetiska arkeologin under sin studietid i Uppsala.

Fotnot: Här kan du läsa hela listan över årets forskningsgenombrott.