Det visar forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Livsmedelsverket i Uppsala i en ny studie.

– Att det efter så lång tid som ett år fortfarande kan finnas livskraftiga ehec- och salmonellabakterier i komockor var överraskande. Det talar för att komockor kan vara en möjlig, men förbisedd smittkälla när kobesättningar återinfekteras av sådana bakterier sedan de släppts ut på bete igen efter vintern, säger forskaren och mikrobiologen Karin Nyberg, riskvärderare vid Livsmedelsverket.

I studien har forskarna undersökt både konstgjorda komockor och äkta komockor som samlats in tidigt på vårkanten från hagar på gårdar där kor varit infekterade av ehec-bakterier under den föregående betessäsongen.

Artikelbild

Karin Nyberg

De konstgjorda komockorna, som tillverkades av kogödsel preparerade med ehec- och salmonellabakterier, placerades i omgångar under juni, augusti och oktober ut under smittsäkra förhållanden på en fältstation. Sedan togs prover från dem fortlöpande under upp till ett år.

Trots att över ett halvår med flera kalla vintermånader hade gått sedan några kor betat i hagarna gick det fortfarande att odla fram livskraftiga ehec-bakterier från 5 av sammanlagt 200 kobajsprover. Hur många komockor som innehållit ehec från början är inte känt.

Också i de konstgjorda komockorna fanns under flera månader överlevande ehec- och salmonellabakterier, om än i sjunkande halter ju längre tid som gick.

Allra livskraftigast var bakterierna i de konstgjorda komockorna som hade placerats ut i juni. Från dem gick det att odla fram bakterier efter ett helt år.

Artikelbild

| Ehec-bakterier kan övervintra i komockor.

– Att överlevnaden var högst för bakterier i de allra först utplacerade konstjorda komockorna verkar kanske underligt, men kan förklaras av att bakterierna allteftersom komockan torkade in övergick i ett slags vilotillstånd som ökade chanserna att klara vinterkylan. I de senare utplacerade konstgjorda komockorna var förutsättningarna för en sådan anpassning sämre, säger Karin Nyberg.

Både direkt och indirekt kan kor smitta människor med ehec. Men hur är det med risken för smitta från komockor, till exempel via flugor som efter ett ha mellanlandat i en komocka flyger vidare till maten som dukats fram på altanen till en näraliggande sommarstuga?

– Åtminstone teoretiskt kan detta vara en möjlig smittväg, men jag känner inte till några exempel på fall där den har blivit belagd i praktiken. Det viktigaste sättet att skydda sig mot ehec är att vara noga med att tvätta händerna efter kontakt med djur och vid tillagning av kött i köket, säger Karin Nyberg.

Fotnot: Studien, som finansierades av Jordbruksverket, är publicerad i tidskriften Journal of Applied Michrobiology.