Kvällens debattörer Isabella Lövin (MP), Marit Paulsen (FP), Aleksander Gabelic (S) och Christofer Fjellner (M) var överens om mycket. Alla tyckte till exempel att EU:s jordbruksstöd, som utgör nästan halva unionens budget, bör styras om från det vanliga gårdsstödet till stöd av utvecklingen av ett miljövänligare jordbruk.

Marit Paulsen (FP) berättade att hon varit med om att driva fram en överenskommelse som går i den riktningen. Men överenskommelsen gick i stöpet på ett möte mellan EU:s stats- och regeringschefer förra året.

– De gav varandra en godispåse. Frankrikes godispåse var att man inte skulle röra deras gårdsstöd, sa Marit Paulsen.

Isabella Lövin menade att kraven bör skärpas rejält också inom ramen för det vanliga gårdsstödet.

– Ska vi ge stöd till de danska bönderna som knipsar av knorrarna på sina grisar?, frågade hon.

Den svenska djurskyddslagstiftningen går längre än de regler som gäller som lägstanivå inom EU. Christofer Fjellner (M) menade att det finns ett problem i att ligga för långt före, eftersom de stränga svenska reglerna leder till att svenskt kött blir dyrare än kött från andra EU-länder och därför ratas av konsumenterna.

– Väljarna röstar på ett sätt vid valurnan och på ett annat sätt när de handlar på Ica. Det är ingen mening att ha världens hårdaste djurskyddslagstiftning i Sverige om vi inte har kvar en enda gris, sa han.

Isabella Lövin replikerade att Sveriges regering skulle kunna göra mycket mer för att få de andra länderna att skärpa sina krav till en nivå som närmar sig den svenska.

– Varför har inte regeringen pushat på EU-kommissionen att styra upp förhållandena i Danmark och Tyskland? Man kan visst göra saker för att påverka de andra länderna, sa hon.

Produktionen av mat är kopplad till klimatfrågan eftersom både djur, jordbruksmaskiner och mattransporter släpper ut växthusgaser. EU-kommissionen har föreslagit att minst 27 procent av den energi som används inom unionen ska vara förnybar år 2030. Debattens moderator Lars Höök undrade om paneldeltagarna tyckte att 27 procent räcker. Marit Paulsen och Christofer Fjellner svarade ja, medan Isabella Lövin och socialdemokraten Aleksander Gabelic svarade nej.

– Utan högt satta mål får vi en långsammare minskning av utsläppen, och vi får inte de fasta ramar som industrin vill ha, sa Isabella Lövin.

Christofer Fjellner höll inte med.

– Det handlar inte om att vara den som minskar mest utan att vara den som är bäst på att få resten av världen att följa efter, sa han.