I lördags berättade vi om Ahmad Alkawasmeh, nyss fyllda 15 år, som sedan han var tio kämpat tillsammans med sin svenska släkt för att få stanna i Sverige. Men Migrationsverket har beslutat om utvisning.

Mycket av historien handlar om värdet av vissa dokument, i Ahmads fall en rad utlåtanden av experter på psykisk ohälsa och medicin, samt ett domstolsdokument där hans föräldrar i Jordanien avsagt sig vårdnaden för sin son. Dokumentet är stämplat och signerat av svenska ambassaden i Jordanien, men anses inte ha något värde av Migrationsverket.

Ahmads fall är inget särfall. Det menar Elisabet Rundqvist, som varit frivilligt stöd till många unga i deras migrationsprocesser. Hon känner igen mycket i Ahmads berättelse.

Artikelbild

| Ahmad Alkawasmehs fall har väckt starka rekationer hos många som skarpt ifrågasätter om Migrationsverket verkligen sett till barnets bästa.

– Små barn behöver bevisa helt orimliga saker och måste försöka få fram dokument och bevis som inte alls står i rimlig proportion till barnets ålder, säger hon.

Hon beskriver hur Migrationsverket i ett fall hon själv varit mycket engagerad i och som innehöll en stor mängd dokumentation, rutinmässigt avfärdade handlingarna, med samma formuleringar oavsett vilket dokument det handlat om. Det är en signal om att Migrationsverket inte själva utreder värdet av dokument.

– Vi hade i det ärendet bland annat ett internationellt utbildningscertifikat som i Sveriges ses som en tung merit när man söker arbete, men som av Migrationsverket inte ansågs vara något värt.

Hon menar att Migrationsverket inte följer sin utredningsplikt och ställer helt orimliga krav på dokumentation som asylsökande lämnar in. Men om det här är en fråga om för höga lagkrav som Migrationsverket måste följa eller om det är en attityd inom myndigheten kan hon inte avgöra.

– Men man kan konstatera att mycket ansvar ligger på handläggarnivån. Om det sedan finns saker att kritisera i de funktioner de har för att få råd och stöd i beslutsprocessen, som gör att de inte lyckas skilja bra dokument från dåliga med katastrofala följder för den enskilde, det vet jag inte, säger hon.

Även när det gäller expertutlåtanden om fysisk och psykisk hälsa har Migrationsverket en inställning som drabbar den enskilde för hårt, menar Elisabet Rundqvist. I Ahmad Alkawasmehs fall fanns en rad utlåtanden från läkare, psykologer och kuratorer, om mycket dålig psykisk hälsa och ökad suicidrisk vid ett beslut om utvisning. Trots larmsignalerna påverkades inte utgången av hans ärende.

– Hur Migrationsverket hanterar de här utlåtandena är fullkomligt orimligt och rent inhumant. Vi sätter människor i förfärliga situationer och deporterar svårt sjuka människor, säger hon.

I artikeln om Ahmad sade Daniel Grynfarb, enhetschef vid Migrationsverket, att myndigheten tittar på att utlåtandena är väl underbyggda .Han poängetarade också att det här handlar om ”väldigt, väldigt svåra bedömningar”. I Ahmads fall har utlåtandena, menar han, helt enkelt inte pekat på en risk för Ahmads mående som är tillräckligt stor för att lagen ska medge att han får stanna i Sverige.