Den beräkningen gör forskare vid Uppsala universitet och New York university i en studie som publiceras i facktidskriften Journal of epidemiology & community health.

– Kalkylen är som alltid inom hälsoekonomi komplicerad och innehåller flera osäkerhetsfaktorer, men man ser en tydlig bild, dvs att miljögifter leder till stora kostnader inom vården, säger docent Monica Lind vid Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.

Kalkylen utgår från den så kallade PIVUS-studien bland 1 000 äldre kvinnor och män i Uppsala. I den har forskarna påvisat samband mellan förhöjda halter av flera miljögifter i blodet och ökad förekomst av diabetes.

Artikelbild

| "Vi ser en tydlig bild, dvs att miljögifter leder till stora kostnader inom vorden", säger Monica Lind.

Förutsatt att det rör sig om ett orsakssamband kan höga halter av PCB:er, långlivade insektsbekämpningsmedel, så kallade ftalater och fluorerande kemikalier ligga bakom 13 procent av diabetesfallen. Enligt en motsvarande kalkyl förklarar den vanligaste riskfaktorn för diabetes, fetma, 40 procent av diabetesfallen.

Om det som gäller för kvinnorna och männen i PIVUS också gäller för äldre personer i Europa i allmänhet finns alltså mångmiljardbelopp att spara inom diabetesvården genom en minskning av mängden miljögifter i samhället, dock inte lika stora som vid en minskning av fetma i samhället.

Eftersom miljögifter kopplats även till flera andra sjukdomar än diabetes tror forskarna att en minskning av miljögifter på sikt skulle kunna minska den totala sjukligheten och sjukvårdskostnaderna än mycket mer än vad kalkylen för diabetes visar.

Hela studien kan läsas här