En långbänk betydligt längre än den hockeyspelarna sitter på i avbytarbåset. Så kanske frågan om en ny hockeyarena i Uppsala kan beskrivas.

Den 13 april 2004 spräcker UNT:s sportreporter Håkan Lundh hemligheten: Almtuna IS har långt gångna planer på en ny hockeyarena i Uppsala. En arena lik de i Karlstad, Jönköping eller Linköping ska stå klar 2010 enligt Almtunas inriktning. Det säger en representant i Almtunas styrelse till UNT och talar om ett delvis "Europaunikt projekt". Men på en fråga blir reportern utan svar: var arenan ska ligga.

Snart 15 år senare är den frågan ännu inte avgjord.

I november 2004 godkänner en enhällig kommunstyrelse Almtunas planer. Rubriken till UNT:s text lyder: "Superarenan kan stå klar om sex år. Almtuna får publikkapacitet på 8 000 personer". Enligt planen ska arenan placeras vid Gränby köpcentrum och bli en evenemangsarena och kosta 250 till 300 miljoner kronor.

Ett år senare har planerna tagit ytterligare form. Nu talas det om 8 500 åskådare. Senare växer arenan till 10 000 åskådare. Uppsala kommun ska sälja marken till ett nybildat arenabolag där bland andra Atrium Ljungberg och SH Bygg är ägare, liksom Almtuna IS och två privatpersoner. Tanken är att Almtuna så småningom ska äga 100 procent, uppger en källa.

Sen börjar problemen. Förvaltningsrätten river i december 2010 upp kommunfullmäktiges arenabeslut. Enligt rätten gynnar avtalet mellan Uppsala kommun och arenabolaget ett enskilt företag och riskerar att snedvrida konkurrensen inom EU och skulle ha prövats innan av EU-kommissionen. Det här leder till en flerårig rättsprocess.

UNT kan också i april 2011 avslöja att kommunens arenabeslut överklagats av politikern och juristen Eva Edwardsson, som därmed gått emot sitt eget parti, Folkpartiet. Det sensationella är att hon inte varit öppen med att hon legat bakom överklagandet, utan låtit andra personer underteckna. ”Jag har försökt stoppa olagliga beslut”, säger hon till UNT när hon för första gången berättar om sitt agerande.

När rättsprocessen till sist avgörs och planerna tar ny fart kommer nästa smäll 2014: arenabygget hotas att stoppas av Försvarsmakten som hävdar att byggnadens höjd skulle innebära för stora risker för den militära flygverksamheten i Uppsala.

Ett par månader senare, i november 2014, upptäcks nästa hot: vattensalamandern. Artens överlevnad i området hotas om arenan uppförs på den tänkta platsen. Men i mars 2015 godkänner kommunen en reviderad detaljplan för Uppsala Arena, eller Uppsala eventcenter, som det kallas av arenabolaget.

Då återstår bara en sak. Vem ska betala? I december 2017 skriver UNT att Uppsala arena inte klarar finansieringen och att kommunen tillfälligt tar över samtliga arenabolag. I januari 2018 tar kommunfullmäktigebeslutet att köpa och omedelbart sälja arenabolaget till Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB. Den nya ägaren till arenabolaget tar också över uppdraget att hitta en operatör som ska sköta driften av arenan och ordna de avtal som behövs för bygget ska kunna sätta igång.

Men Samhällsbyggnadsbolaget misslyckas och presenterar i stället en ny lösning, inspirerad av en arena i Frankrike. Ungefär samtidigt presenteras också ett helt annat förslag, av en ny aktör. Det är Ifu-arena som säger sig vilja bygga ut sin anläggning och göra en storsatsning på Uppsalas issporter. Förslaget innebär att en ny större hockeyarena byggs där Gränbyhallen i dag ligger på Gränby sportfält. Arenan ska ha en huvudplan med 5 500 publikplatser och två träningsplaner med publikkapacitet.

I oktober tar historien om Uppsalas nya hockeyarena ytterligare en ny vändning när P4 Uppland avslöjar att Uppsala kommun själva vill ta över bygget av en arena i Gränby. Planen är att kommunen både ska bygga och äga den nya arenan. Men med några dagar kvar på 2018, snart 15 år efter arenaplanerna såg dagens ljus, presenterar kommunens egna utredare ett helt nytt förslag på placering och utformning av en arena, nära Studenternas men på andra sidan ån och med plats för 5 000 åskådare. I februari ska politikerna ta ställning till förslaget.