Ta bara förra fredagen, när ofattbara 1,5 miljoner skolelever demonstrerade i alla världsdelar. Den som inspirerat dem var 16-åriga Greta Thunberg som själv skolstrejkat sedan i höstas för att få politiker att följa Parisavtalet.

Just den dagen var jag sjuk och kunde inte vara med på Forumtorget i Uppsala. Förkylningen höll i sig och det vet ju alla vad man gör när man är hemma från jobbet och är sjuk; då läser man sociala medier ohälsosamt mycket och lyssnar på radio. Och blir chockad.

Det var ett fasligt gnäll i olika kanaler! Att så många vuxna offentligt skulle spy galla över Greta Thunberg och de strejkande barnen. Och det var inte de vanliga nättrollen som brukar härja i kommentatorsfälten utan gnällspikarna verkade mera civiliserade – vilket var riktigt skrämmande.

Någon körde härskartekniken att nervärdera och klaga på att Greta inte är akademiskt skolad, och att det finns andra som vet bättre. Och? Det finns det alltid. Men utan att överdriva kan man ändå säga att ingen nu levande har hennes talang för att få ut budskapet att klimatförändringarna måste stoppas. Trots att det finns så många klimatforskare var det ingen av dem som fick skolelever att strejka i 123 länder.

Andra magsura personer påpekade hur fel det är att strejka från skolan, att det kan få ännu flera barn att börja skolka och använda klimathotet som ett svepskäl. Sen påpekade en riktigt butter en att de här barnen istället för att strejka borde sluta flyga till Thailand och sluta shoppa. Ursäkta, hur gick tankarna? Det är inte barnen som styr än så länge, och väldigt sällan som de dikterar villkoren för familjers semesterresor och nog är det väl föräldrarna som ger dem pengar att handla för.

Någon annan påstod att Greta gjorde mycket rätt, men att hon hade kunnat sitta utanför riksdagen efter skoltid istället. Den personen förstår inte mekanismerna som kickar igång ett opinionsarbete. Hade hon strejkat efter skoltid, hade det inte varit en skolstrejk och den största uppmärksamheten hade säkert uteblivit – men Greta är smart!

Det hela skulle kunna vara ett tecken på generationsmotsättningar eller på att folk inte vill bli uppläxade av barn. Men troligare beror gnället på att vuxna som inte vill ta sitt ansvar känner sig träffade, vilket kan vara lika otäckt som att bli ertappad med byxorna nere eller fingret i syltburken. Då är det lättare att förminska ett barn än att rakryggat titta sig själv i spegeln och säga: Jag är tamefan delaktig i ett samhällsskick som förstör jorden.