Biskop emeritus Esbjörn Hagberg har varit ordförande i revisionsgruppen och har tillsammans med bland andra Catharina Nyström Höög, professor i svenska och Andreas Söderberg, organist i Nederluleå församling, gått igenom remissvar och synpunkter som lämnats på 2016 års remissförslag från kyrkostyrelsen.

Tillsammans med Solveig Ininbergs som varit projektledare för arbetet presenterade de tre på tisdagen förslaget vid en presskonferens.

Inte minst musiken i förslaget till kyrkohandbok har kritiserats av remissinstanser. I något fall beskrevs den som alltför lätt, jämförbar med låten ”Köp varm korv”, andra har tyckt att musikförslag varit alltför svåra.

– Vi har tagit del av alla synpunkter och har också i vissa delar ändrat i de ursprungliga förslagen. Det har gällt till exempel fraseringar, och också en del melodier. I några fall har också en nyskapad sats behövt läggas till, sade Andreas Söderberg.

I många fall har det varit fråga om mindre anpassningar, men att komplettera alla noter med ackordssymboler var ett större beslut som Andreas Söderberg förklarade:

– Musiken i kyrkohandboken ska gå att använda i alla traditioner i hela kyrkan, allt ska vara spelbart på orgel. Men det finns också sammanhang och lokaler där piano eller gitarr är de instrument som finns tillgängliga, och då måste musiken vara anpassad även till sådana förutsättningar.

För Catharina Nyström Höög har språket i kyrkohandboken varit i fokus, eller kanske snarare språken.

– Vi har satt oss till ett dukat bord av texter, och kunnat ägna oss åt att se över stil, konsekvens och rytm i dem. De måste spegla och fungera i olika traditioner och sammanhang. Till exempel kan verbet skrivas ”ta” i bruksprosa, men i andra sammanhang är ”tag” ett ålderdomligare, högtidligare och därför bättre alternativ, sade Catharina Nyström Höög.

Att kyrkohandbokens olika förslag till användning av texter och musik är avsedda att användas i olika sammanhang var något Esbjörn Hagberg flera gånger underströk:

– I Svenska kyrkan finns olika traditioner och i en reviderad kyrkohandbok måste det finnas alternativ för dem. Detsamma gäller för de olika lokaler där gudstjänster firas, små kapell likaväl som stora domkyrkor. Det är en bruksbok att användas i olika sammanhang, men som självklart följer kyrkans tro, bekännelse och lära, och kyrkoordningen, sade Esbjörn Hagberg.