Plast är ett fantastiskt material, lätt, formbart och billigt. Det finns överallt omkring oss. Men den största andelen är tillverkad av fossil olja och när den bränns eller bryts ned frigörs koldioxid som bidrar till klimatpåverkan.

Trots att allt fler Uppsalabor sorterar sina plastförpackningar så hamnar bara 1 000 ton i rätt tunna. Hela 6 000 ton sorteras fel och går till förbränning i stället för återvinning. Hur mycket plast som Uppsalas invånare förbrukar vet ingen. Men Uppsala kommun är storkonsument. Bara de skoskydd som används i den kommunala verksamheten motsvarar 55 ton koldioxid om de går till energiåtervinning och bränns, vinylhandskar 363 ton och engångsförpackningar med smör - 13 ton.

Genom ett nytt, och smått unikt projekt, ska kommunen nu minska den egna plastanvändningen.

Artikelbild

| Returpappercentralen i Uppsala ansvarar för den plast som företag och privatpersoner sorterar i hela Uppland. Enligt vd Magnus Alm blir det cirka 2 500 ton om året. Den lösa plasten trycks samman i balar som sedan skickas för återvinning hos producentorganisationen Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Andelen plast som Magnus Alm får in ökar stadigt varje år.

– Vi har börjat med att ta bort papperskorgarna och ersatt dem med källsorteringsmöbler i stället. Vi ersätter plastpåsar med papper där det går, säger Anna Hilding som jobbar med frågan vid Uppsala kommun.

Hon är specialist på plast och delaktig i två projekt som ska minska användandet av den fossila plasten.

Projekten drivs i samarbete med flera kommuner i Mälardalen. Företagen Fresenius-Kabi och Vattenfall är också med liksom SLU, Uppsala universitet, Region Uppsala och Uppsala pastorat.

Projekten startade med en kartläggning av plastanvändningen hos deltagarna. Det visade sig att Uppsala universitet och Region Uppsala redan hade bra statistik över sin plastanvändning. Uppsala kommun fick lägga ner en hel del arbete för att få ett helhetsgrepp över sin plastkonsumtion. Nu har kommunen infört ett miljömål om att inte köpa annat än återvunnen eller förnybar plast år 2030.

Det ska ske genom ett nytt digitalt verktyg som gör det möjligt för kommunen att välja bort miljöovänlig plast redan när varor köps in.

– Det behövs ett verktyg för att kunna bedöma varje produkts klimatpåverkan. I det verktyget finns möjlighet för anbudsgivare att själva redovisa produktens klimatpåverkan baserat på en livscykelanalys, säger Anna Hilding.

På sikt är förhoppningen att det ska starta en utveckling hos företagen som leder till att de börjar tänka mer klimatvänligt när de producerar plast.

Parallellt ska de sju arbetsgivare som deltar i projektet ge sina anställda möjlighet att vara med på föreläsningar och utbildningar om plast och vad den gör med vår miljö.

– Tillsammans har projektdeltagarna 35 000 anställda. Med större kunskap om plast och klimatpåverkan kan de absolut göra stor skillnad för klimatet. Både på jobbet och hemma, säger Anna Hilding.

Det är inte lätt att göra rätt. Många pekar ut plastkassen som en stor miljöbov. Men få vet att en kasse i vanlig bomull är mycket resurskrävande att tillverka. Enligt Anna Hilding behöver en bomullskasse användas 300 gånger för att komma ner i samma klimatpåverkan som en plastkasse, om man jämför tillverkning och transport.

– Så det gäller att använda bomullskassen länge för att vara klimatsmart. Den som å andra sidan använder sin plastkasse 20-30 gånger, använder verkligen resurserna på ett bra sätt, säger hon.

Anna Hilding anser att plast många gånger är det bästa alternativet sett ur ett klimatperspektiv. Plastförpackningar är lättare än glasförpackningar och förbrukar därmed mindre energi vid transport. Hållbarheten på olika livsmedel förlängs väsentligt om de förpackas i plast.

– Det är mycket sämre för klimatet och vår ekonomi att mat slängs för att den blir dålig innan vi hinner äta upp den, än att vi använder plast för att förpacka den. Bara om du äter upp gurkan snabbt är den oplastade bättre ur klimatsynpunkt, säger hon.

För att hitta en väg bort från fossil plast måste dock fler miljövänliga alternativ komma. Idag är bara två procent av plasten på marknaden gjord av förnybara råvaror som exempelvis sockerrör och majs.