Det börjar med första grillningen på våren, ökar lagom till midsommarsillen och rundas av vid kräftskivan i augusti. Under sommar och semester dricker vi mer vilket både blir startskottet och uppvaknandet för mångas beroende.

– Det är stora säsongsvariationer och under sommaren dricker vi mycket mer än under resten av året, säger Sven Andréasson, alkoholexpert och läkare vid Statens folkhälsoinstitut.

Under semestern ställs mindre krav på oss att vi ska passa tider, vara alerta och komma upp tidigt på morgonen.

– Vi är lediga och har semester, då ställs mindre krav. Det andra är att vi reser mer och har sociala kontakter där det är mer naturligt att dricka, säger han.

På öppenvårdsbehandlingen Råd och behandling inom Uppsala kommun märker man av en ökad ström samtal och besök strax efter semesterns slut. Oroliga Uppsalabor ringer för att prata om sina vanor och mönster. Ofta handlar det om personer som haft problem under en längre tid, men som under sommaren trillat över gränsen.

– Man hör av sig till oss på frivillig basis. Man kan söka anonymt om man har problem med att uppge sitt namn. Man får också möjlighet att komma hit och prata med någon om det som bekymrar, säger Brita Sjöberg, Råd och behandling.

De flesta som ringer har funderingar över sitt drickande och kring det som händer när de dricker.

– Det är inte alltid mängden det handlar om, framför allt kan det vara att man gör saker man i efterhand ångrar men det kan ju vara kopplat till att man har druckit mer än man hade tänkt sig, säger Brita Sjöberg.

Statistik från centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Sorad, vid Stockholms universitet, visar att alkoholkonsumtionen ligger ganska stabil i Sverige. Från att vi 2009 drack i snitt 9,3 liter, räknat i ren sprit, per person och år, dracks det 9,2 liter per person och år 2010. Trots det ökar mängden alkohol vi köper på Systembolaget. 2011 såldes det drygt sex procent mer ren alkohol i Uppsala län, än året innan.

En kort intensiv period med mycket alkohol som sedan bryts skapar inget beroende, säger Sven Andréasson. Ett beroende handlar mer om ett återkommande och ihållande problem. Men den intensiva perioden kan ändå bli grunden för ett mer långvarigt problem.

– De flesta bryter mönstret vid sommarens slut, då kommer man i vanliga rutiner. Men hög konsumtion är alltid en hälsorisk. Det finns två typer av risker, den ena är att man berusar sig då det kan ske olyckor, våld och trafikolyckor. Men också att man ser till den medicinska biten där man utsätter olika organ för höga halter alkohol, säger han.

Enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är just sommaren den tid på året då flest olyckor sker. Och den enskilt största orsaken till alla olyckor, cirka 30 procent, är alkoholen.

Kommunens rådgivning tar även emot samtal och besök från anhöriga. Ofta är det familjen som trycker på den beroende, att ta tag i sina problem.

– Om problem pågått under längre tid kan familjens tålamod ha tagit slut, eller att man själv tycker att det händer oönskade saker när man dricker, säger Brita Sjöberg.

Sven Andréasson säger att semestern kan vara precis som med jul, påsk och andra familjehögtider, en fasa för barn som lever med riskpersoner som låter problemen gå ut över familjelivet.

– På det sättet är det tvärtom än för många andra där semestern är något lustfyllt och roligt. För den utsatta gruppen blir det skönt när livet återgår till det vardag igen med skola, säger han.