Med bara drygt två månader kvar till 29 mars, dagen då Storbritannien ska lämna EU, präglas brexitläget av stor osäkerhet. I dag, måndag ska Theresa May presentera sin plan B för utträdet ur EU. Hennes plan A, det avtal som förhandlats fram med EU, mötte i förra veckan ett historiskt stort nej i brittiska parlamentet.

Före jul sade Thomas Persson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, i en tidningsartikel att det rådde nationell kris i Storbritannien. Den ser ut att om möjligt ha fördjupats ytterligare.

– Trots att det är så kort tid kvar så står nästan alla dörrar ännu öppna. Allt mellan ett utträde ur EU helt utan avtal, till en ny folkomröstning och att man på något sätt till sist blir kvar i EU, är möjligt men förstås olika sannolikt, säger han.

Kan det verkligen bli en ny folkomröstning?

– Sannolikheten för det har ökat, det finns en stor falang inom Labour som vill ha det, även om deras ledare Jeremy Corbyn hittills varit avvisande. Men den stora frågan blir i så fall: vad ska det stå på röstsedeln, vad är det man ska rösta om: En ny variant av Mays avtal, en mjukare brexit i form av en tullunion, ett utträde utan avtal, eller att stanna kvar i EU? Det är i dag väldigt oklart. Att folkomrösta i samma fråga igen är också kontroversiellt och riskerar att ytterligare öka splittringen i landet.

Den akuta tidsbristen har drivit fram ett nytt alternativ som nämnts: att utträdesdagen flyttas fram för att ge tid åt nya förhandlingar med EU. Men det kan leda till en svår och hos EU-topparna mycket oönskad kollision med EU-valet i maj. Då ska medlemsstaternas medborgare välja ett nytt EU-parlament.

­– Det kan bli väldigt knepigt. EU vill inte ha en massa stök kring brexit i samband med valet och inte ge luft åt den EU-skepsis som finns i brexitfrågan. Skeptikerna har redan flyttat fram sina positioner och det kommer vi att få se mer av i valdebatten, säger Thomas Persson.

En praktisk svårighet är hur EU ska hantera Storbritannien och deras parlamentariker om inte brexit är genomfört.

–  Då måste britterna troligan välja nya ledamöter till parlamentet, trots att de är på väg att lämna EU.

Under brexitförhandlingarna har EU enligt Thomas Persson framstått som enigt och visat styrka. Så vill unionens ledare säkert att de ska fortsätta uppfattas.

– Jag tror att Storbritannien har överskattat sin förhandlingsförmåga och underskattat EU:s. Hittills har vi sett ett väldigt enigt EU, som starkt värnat sina medlemsländers intressen, inte minst genom att stå upp för Irland som vill undvika en hård gräns mot Nordirland. Man har heller inte velat väcka EU-kritiken i de egna länderna som brexit riskerat att göra.

Men kan det inte gå åt andra hållet, att brexitdebatten gör att EU stärks?

– Jo, kanske, men det blir en vara eller inte vara-diskussion om EU, inte om de stora frågor och utmaningar som EU måste hantera. EU-parlamentet är ju lagstiftande och då är det sakfrågorna debatten borde handla om. Men visst kan brexit öka intresset för EU-valet.

Hörs debatten om EU:s vara eller inte vara i Sverige också?

– Ja, det blev ju till och med en fråga i riksdagsvalet, där SD var tydligast mot och L tydligast för i sina kampanjer. Vänsterpartiet gjorde också ett strategiskt val att inte ha med ett EU-utträde i sina formuleringar, för att inte ha samma position som SD i den frågan.

Samtidigt som brexitdebatten rasat i Storbritannien har Sverige trevat sig fram till en ny regering. De här skeendena har tydliggjort en stor skillnad mellan svensk och brittisk politik, menar Thomas Persson som beskriver hur Theresa May på egen hand drivit utträdesfrågan enligt sin linje, utan att samtala med andra – trots att det här är en fundamentalt avgörande fråga för hela nationen.

– Det brittiska politiska, majoritetssystemet inte är byggt för konsensuslösningar och kompromisser utan ska ge starka regeringar och en tydlig opposition. Det är en konstrast mot det svenska parlamentariska systemet som bygger mycket på kompromisslösningar och överenskommelser.

Regeringsbildningen är ett exempel på att det svenska systemet fungera, trots att det tagit tid, menar Thomas Persson.

– Många har nog slagits av hur väldigt oförsonlig tonen är i den brittiska politiken jämfört med i den svenska. Och brexitfrågan visar ju verkligen att det brittiska systemet ju inte heller är någon garanti för en stark regering som kan driva igenom sin politik.

Hur kommer den brittiska splittringen påverka brittisk politisk och Storbritannien på sikt?

– Det är förstås en jätteintressant fråga, men svaret kan jag bara spekulera kring. Det kommer att krävas någon form av läkningsprocess, framförallt inom partierna. Även britternas förtroende för det politiska systemet har tagit skada av brexitfrågan och behöver återupprättas. Det talas också om att det till och med kan bli svårt att hålla ihop Storbritannien i en nation. Men läget är väldigt osäkert.