Micael Bydén var i Uppsala på torsdagen för ett av de förbandsbesök som ingår i ÖB:s normala verksamhet. Information till och samtal med befäl, rekryter och annan personal vid såväl Luftstridsskolan som Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (UndSäk) ingick, samt en ceremoni där UndSäk:s chef Mats Johansson fick motta förbandets fana av ÖB.

Efter att ha levt under hot om nedläggning blev det 2010 klart att Ärna skulle förbli en militär flygplats om än inte med fast stationerat stridsflyg. Sedan dess har infrastruktur och teknik rustats upp för att i ökande utsträckning ta emot transport- och stridsflyg. Efter en omorganisation har Ärna också en flottilj som sköter flygplatsen.

Kommer Ärna att bli en flottilj med fast stationerade flygdivisioner också?

– I dag finns ingen plan på att permanent placera flygande förband vid Ärna. Men krigsförband finns här redan, stridsledningen för flyget och 16:e flottiljen som sköter flygplatsen. Om försvaret ska växa till numerär och organisation är något som den pågående försvarsberedningen har att ta ställning till.

2009 beslutade riksdagen att värnplikten skulle vila i fredstid, ett beslut som trädde i kraft 2010, med rekrytering av frivilliga först till GMU, grundläggande militär utbildning, och från 2016 GU, en förlängd grundläggande utbildning. 2017 återinfördes värnplikten.

Är det problematiskt att vara ÖB när det är så här snabba förändringar av övergripande beslut?

– För alla som har ett ansvar som ÖB är det bättre med en långsiktig och trygg plan där man inte kastas mellan tvära beslut i olika riktningar på kort sikt. Men det är lätt att säga i dag att tidigare beslut inte var långsiktiga. De beslut som nu fattats är helt logiska, men i framtiden önskar jag en mer stabil grund för hela totalförsvaret.

Uppdraget som försvaret nu har är att utbilda 4 000 soldater och sjömän årligen, frivilliga eller under plikt. De fördelas på olika förband enligt kvoter, kvoten för Ledningsregementet i Enköping var cirka 500 soldater. De har resurser att ta emot 330 andra halvåret 2018.

Vad händer med resterande 170 som inte kunde tas emot på Ledningsregementet?

– Du kan säkert hitta fler förband som kan ta emot färre än kvoten, men det finns också de som kan ta emot fler. Vi har sagt att med dagens resurser klarar vi 4 000 per år totalt. Om det skulle bli krav på fler så behöver försvaret mer personal, och en utökning eller ombyggnad av vår infrastruktur.

Den största insats utomlands som svenska försvaret deltar i nu är Minusma, FN-uppdraget i Mali där 250 svenska militärer med inriktade på underrättelseinsamling deltar. Telekrig är ett förband som ingår, och enligt uppgift är en tredjedel av förbandet i Mali, resterande förbereder sig för att lösa av dem eller är hemma för återhämtning.

Vad innebär det för det svenska försvaret där telekrigsförbandet väl är en viktig del?

– Vilka telekrigsresurser Sverige har ska jag inte svara på, men vi har hela tiden en dialog med regeringen om vad vi kan bidra med i internationella insatser, och under hur lång tid.

Kan FN-operationen Minusma där många länder ingår med stora trupper som inte har de resurser som Sveriges högteknologiska och Nato-anpassade förband har, tillgodogöra sig underrättelser från svenskarna?

– FN är inne i en period där man bygger ett nytt sätt att jobba med inriktning på underrättelser. Till den utvecklingen bidrar vi, och då kan FN bli bättre.