Vad är det för studie ni har gjort?

– Vi har tittat på vad svenska folket kan om tjänstepensionerna. Väldigt många säger i studien att de inte är tillräckligt insatta. På frågan varför, svarar de flesta att det är för komplicerat. Många sa också att de ska sätta sig in i systemet senare – men det sa folk vare sig de var 35 eller 55 år. Man kanske gör det när man är 62, men då är det alldeles för sent. Kan man inte något om systemet har man dåliga förutsättningar att fatta välgrundade beslut om en viktig och ofta väldigt stor del av livet, säger Mikael Elinder, nationalekonom vid Uppsala universitet.

Och om man inte sparar själv blir man rätt fattig som pensionär, eller?

– Om du enbart förlitar dig på pensionssystemet – alltså på den allmänna statliga pensionen och tjänstepensionen om du har en sådan – och haft normala eller låga inkomster får du sannolikt en låg pension. Du kommer säkert att klara dig, men det blir ingen guldkant på tillvaron. Den som hela livet har haft en hög inkomst och en bra tjänstepension kan få en god pension utan att göra något mer, men alla vi andra måste fundera: hur vill jag leva som pensionär?

Ja, hur mycket pengar behöver man som pensionär?

– Om din stora hobby är att låna böcker på bibblan, då klarar du dig bra. Men om du gillar att spela golf och tror att du kommer att ha barn eller barnbarn i andra delar av världen som du vill besöka ibland blir ditt pensionärsliv kostsamt. Då måste du lägga manken till och börja spara. Allra senast när du är 50 behöver du ta dig en rejäl tankeställare. Då har du också troligen ditt livs högsta inkomster och är kanske klar med att försörja barn. Då har du ofta råd att stoppa unden en hel del.

Hur ska man spara bäst?

– Att sätta alla pengar på bankkontot är säkert, men ger ingen högre avkastning. Sparar du i fonder eller aktier får du i snitt bättre avkastning, men du kan också ha otur. Ju närmare pensionen, desto lägre risk bör du ta. Men det sparande som ger allra högst avkastning, utan risk alls, är att amortera på bostaden eftersom det gör att du får en bättre ekonomisk situation i och med att din nettoförmögenhet ökar. Alla som tänker att de inte pensionssparar men amorterar kan känna sig lättade, för på sitt sätt pensionssparar de ju. Allt sparande som är långsiktigt är väldigt likt pensionssparande.

En del av pensionen placeras i fonder som man själv kan välja ... bör man göra ett aktivt val?

– Nej, det är inte nödvändigt. Om man inte väljer placeras pengarna i förvalsalternativ som har lägre förvaltningsavgifter, vilket innebär att om de fonderna går lika bra som andra fonder så får man ändå mer. Där behöver man alltså inte ha någon ångest. Men man kan gott ha ångest om man inte satt sig in i hur mycket pension man beräknas få.

Hur sätter man sig in i det då?

– Gå in på minpension.se och kolla. Det är den enklaste hjälpen. Man måste vara beredd att ge det två timmar. Jag vet att det är fruktansvärt lätt att sätta sig framför Netflix i stället. Men försök!

Varför tror du att många tycker att det här med pensionen är så svårt?

– En person jag pratade med sa att det är tvärtom mot en iphone. En iphone är en väldigt komplicerad produkt, men lätt att förstå hur man ska använda. De grundläggande principerna i pensionssystemet är inte så svåra. Men på ytan är det svårt, det är många termer som liknar varandra, det är val och en massa olika delar.

Varför bryr vi oss inte mer om en så pass stor del i livet?

– Jag tror att det finns en stor tilltro till att det ordnar sig, att staten tar hand om det där åt en. Och mycket har förändrats. När pensionssystem infördes i början av 1900-talet var det ovanligt att folk ens hann bli pensionärer. Nu lever vi mycket längre: i snitt är folk i dag pensionärer i 20 år, en del är det i hela 40 år. Men vi sparar ihop lika mycket som förut, det ska bara späs ut på många fler år. Därför sjunker pensionerna och då blir människor oroliga. Det är ju också därför som man vill höja pensionsåldern.

Ja, till vilken ålder får man räkna med att behöva jobba?

– Vi kommer att behöva jobba längre för att följa med åldersutvecklingen. Själv tycker jag att det är jättekonstigt att vi bara slutar jobba helt plötsligt. På samma sätt som många jobbar deltid när de har småbarn borde vi kanske jobba deltid från det man är till exempel 63 och sedan långsamt trappa ner. Och man måste ju inte nödvändigtvis jobba med det man alltid gjort, kanske finns det andra arbeten som man lättare orkar med.