År 2030 kommer antalet personer som är 80 år eller äldre att ha ökat kraftigt i Uppsala kommun. Enligt kommunens beräkningar kommer de att vara 8 000 fler än i dag.

Kommunens bostadsplanering för äldreomsorgen ligger till grund för vart de äldre ska ta vägen när de inte kan bo kvar hemma längre. Bostads- och lokalförsörjningsplanen för vård och omsorg av äldre visar att det inte råder någon platsbrist just nu. Inom den närmsta tvåårsperioden kommer det till och med vara ett överskott av äldreboenden till följd av att privata vårdgivare bygger 350 nya platser.

Men därefter väntar en explosionsartad demografisk utveckling. Prognosen som äldreförvaltningen gjort visar att det behövs 1 000 nya platser fram till är 2030. Redan om fem år, 2024, har antalet platser slagit i taket.

För att klara det ökade behovet behöver Uppsala kommun se till att det byggs mer. Men den enda konkreta byggplanen i kommunal regi är ett nytt äldreboende i Storvreta med 54 platser med byggstart 2020 till en kostnad av 70 miljoner kronor.

1 000 nya platser behövs fram till 2030. Hur ska ni lyckas med det?

– Som det är nu är det privata vårdbolag som tillför fler platser. Men vi ser också att kommunen kan komma att behöva bygga i egen regi. Hur mycket som ska vara i egen regi är inte klart och vi är medvetna om att vi behöver tydliggöra det, säger Caroline Hoffstedt (S), ordförande i äldrenämnden.

Samtidigt är kommunen på väg att inte längre vara den dominerande aktören. I dag bor knappt var tredje åldring i ett vård- och omsorgsboende som drivs av en privat aktör. Den siffran kommer att öka till fyra av tio redan år 2021. Pengarna för att driva verksamheten kommer fortfarande från skattemedel men verksamheten drivs med de olika vårdbolagen som huvudansvariga.

I dagsläget ser det ut som om de privata vårdgivarna måste stå för en stor del av de tillkommande platserna för att täcka behovet.

– Ja, så är det. Samtidigt finns det en osäkerhetsfaktor kring hur stor andel som privata initiativ verkligen kommer att realiseras. Det är därför vi behöver en bra planering med täta uppdateringar om hur läget ser ut, säger Caroline Hoffstedt.

I Uppsala kan en byggprocess ta sju-åtta år. Konkurrensen om marken är hård. Borde ni inte ha konkreta planer redan nu?

– Tanken är att vår planering ska revideras varje år just för att vi kan förbereda oss, säger Caroline Hoffstedt.

Hon poängterar att det inte bara handlar om planeringen för nya äldreboenden. Samma konkreta planering behövs också för serviceboenden och biståndsbedömda trygghetsboenden. Just biståndsbedömda trygghetsboenden är nytt efter ett regeringsbeslut och är en lösning som kommunen vill satsa mer på.

Utbyggnaden av servicebostäder och trygghetsboenden ska inte bara ske i centrala Uppsala utan även på landsbygden.

– Vi vet att många söker denna typ av bostäder, till exempel om man planerar för att flytta från villa till serviceboende eller trygghetsboende innan man är för skröplig. Om vi möter det behovet kan vi också skjuta på bostäder för tyngre vård- och omsorgsbehov, säger Caroline Hoffstedt.

Från oppositionen menar Jonas Segersam (KD), kommunalråd, att fler äldreboenden kan byggas tack vare andra aktörer än kommunen. Han anser också att kommunen bör vara aktiv i att skapa fler serviceboenden och biståndsbedömda trygghetsboenden.

– Där behöver kommunen och Uppsalahem vara mer aktiv i detaljplanläggningen så att processen att bygga nytt tar för lång tid, säger Jonas Segersam.