Sedan i fredagskväll har Akademiska sjukhuset gått in rött läge vad gäller tillgängliga vårdplatser. Rött innebär ett överbelastat läge där i princip ingen patient kan tas in utan extraordinära åtgärder.

– Det beror på att vi har fått in så många patienter och att vårdplatserna är för få. Det här läget är inget nytt för oss, säger Claes Juhlin, som är chefsläkare i beredskap på lördagen.

Kan ni ta hand om patienterna som kommer in under helgen?

– Ja, vi kommer att klara akuta lägen. Det största problemet handlar om arbetsmiljön och den stora ansträngningen för personalen. De får ta större ansvar, eftersom de får fler patienter. Och ännu har inte influensatiderna börjat, säger Claes Juhlin.

Hur påverkas patienterna av rött läge?

– De patienter som kommer in akut och ska läggas in på vårdavdelning få längre väntetider. Rött läge innebär mycket jobb på akuten och därefter får patienterna vänta på att platser ska bli lediga på vårdavdelningarna.

Hur lång extra tid får de räkna med?

– Omöjligt att säga.

Kan du garantera patientsäkerheten under helgen?

– Det är en felställd fråga. Den kan man aldrig garantera, säger Claes Juhlin.

Tidigare i veckan rådde stabsläge på Akademiska sjukhuset. Då ställdes alla planerade operationer in med anledningar av akut platsbrist.

I oktober skedde ett liknande stopp som höll i sig i en vecka. När UNT i våras granskade hur vårdplatsläget på sjukhuset hade varit under årets första månader, visade det sig att i januari fanns inte en enda dag utan att samtliga avdelningar på sjukhuset haft överbeläggning.

Inte bara överbeläggning orsakar stabsläge på sjukhuset. I november sattes Akademiska i stabsläge på grund av att journalsystemet hade havererat.

Under lördagen var det ett planerat driftsstopp av det elektroniska journalsystemet, Cosmic. Men det anser inte Claes Juhlin påverkar situationen för patienterna, han säger att planerade driftstopp är så pass vanliga på sjukhuset. Men UNT har varit i kontakt med sjukhuspersonal som menar att det inte stämmer.

– Det blir osäkrare när vi arbetar med pappersjournaler och läkarna måste skriva för hand. Varje gång detta sker ökar antalet avvikelserapporter för att det exempelvis blir fel läkemedel, säger en sjuksköterska som vill vara anonym.