När kommunalrådsposterna i Uppsala skulle fördelas i höstas menade mittenstyret (S, L och MP) och större delen av oppositionen att de förhöll sig till praxis. Traditionen lyder att nio heltidskommunalrådstjänster fördelas på elva personer – sex från styret och fem från opposition. Med motiveringen att Uppsala-Alliansen (M, C och KD) var det största oppositionssamarbetet fick de fyra poster. V som var det största oppositionspartiet utanför koalitionerna fick en post och SD blev utan.

LÄS MER:Här är politikerna med högst arvoden

Just SD har länge stridit för att partiet ska få en kommunalrådspost men övriga partier i fullmäktige har alltid sagt nej. Ett argument från SD har varit att de ska ha lika stor möjlighet att bedriva sin oppositionspolitik som övriga partier – en politiker som får tillräckligt högt arvode för att kunna ägna sig åt politiken på hel- eller deltid skapar de förutsättningarna, enligt partiet.

– Om kommunalrådsposterna hade fördelats proportionerligt hade vi fått en post efter valet 2018. Nu har partier som är mindre än oss, exempelvis MP, två kommunalrådsposter och vi har ingen, säger Simon Alm (SD), gruppledare.

LÄS MER:Politikerna som vill sänka sina egna löner

Nu har kommunfullmäktige beslutat att höja arvodena för de personer som leder partiets fullmäktigegrupp, om partiet saknar kommunalråd. Det gäller inte bara SD utan också Centerpartiet sedan Stefan Hanna uteslöts ur partiet. Tidigare har en gruppledare fått 9 366 kronor men enligt de nya reglerna ska gruppledaren för SD och C i stället få 26 760 kronor, en tredubbling jämfört med tidigare.

– Vi vill ge alla partier goda arbetsförutsättningar, men alla partier kan inte ha kommunalråd. Därför lyssnade vi på kritiken från framför allt SD och beslutade att i stället höja gruppledararvodet, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Fi har inte heller något kommunalråd. Men de nya reglerna gäller bara partier som också sitter i kommunstyrelsen och det gör inte Fi.

LÄS MER:Lönsamt att vara toppolitiker i Uppsala

Enligt SD var det kohandel som låg bakom beslutet att höja gruppledararvodena.

– Det här var en eftergift från framför allt S och M. Vi gick med på att inte kräva proportionella val till kommunstyrelsen och i utbyte fick vi i praktiken ett deltidskommunalråd, säger Simon Alm.

När nya kommunstyrelsen utsågs i oktober krävde SD proportionella val, alltså att posterna fördelas exakt utifrån valresultatet. Men inför kommunfullmäktige i december hade partierna alltså kommit överens om en ny lösning. Alla ersättare i kommunstyrelsen ställde sina platser till förfogande. Sedan omvaldes samtliga, fast genom majoritetsbeslut, en överenskommelse utan krav på proportionell fördelning. Därmed kan man lättare ersätta personerna framöver om de exempelvis skulle välja att sluta. När proportionellt valsätt tillämpas blir ledamöterna låsta utifrån den vallista som används och det finns risk för tomma stolar om någon slutar.

LÄS MER:Höjda arvoden för Uppsalas politiker

SD är nöjda med beslutet.

– Det är fortfarande inte lika för alla. Men det är åtminstone mindre orättvist, säger Simon Alm.

Men att höja gruppledararvodet blir dyrare än om partierna i stället hade fördelat kommunalrådsposterna proportionerligt. Ytterligare 200 000 kronor om året får skattebetalarna betala per gruppledare som berörs. Den preliminära totalsumman för hela mandatperioden blir nära 1,7 miljoner kronor.

– Det här var den bästa lösningen, säger Erik Pelling.

Mittenstyret menar att förändringar i fördelningen av kommunalrådsposter kan bli aktuellt inför nästa mandatperiod.