Luften ligger stilla över utgrävningsplatsen i Garn, Biskopskulla, som för tusen år sedan var en hamnplats. Det är stekhett och solen bränner armarna på arkeologerna i arbete. Christian Gatti står böjd över ett såll och rensar bland gamla järnrester, ben och kol. Att hitta något av värde ser för en lekman ut som en omöjlighet, men Christian Gatti har jobbat som arkeolog i tio år och har tränade ögon.

De var till god hjälp när han förra veckan upptäckte myntet, som låg inklämt mellan syllstenar till en gammal smedja. Christian grävde försiktigt med en skärslev, lyfte på en bränd träbit och där låg det.
– Jag är ganska kall av mig, men då kände jag att hjärtat hoppade till. Även om myntet är nästan tusen år gammalt och var fullt av smuts så såg jag direkt att det var något speciellt, säger han.

Det är stort som en gammal 25-öring, i svartnat silver och med en prägling som tros föreställa antingen Knut Eriksson – som var kung mellan år 1167 och 1196 och som lät slå myntet i Sigtuna – eller hans far Erik den helige. Bara ett enda exemplar av samma slag har tidigare hittats. Myntet hittades inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Riksväg Fjärdhundraland, som pågått sedan 2008. Projektet undersöker transportvägar av koppar och järn och jobbar med hypotesen att området fick råvaror ända från Dalarna.

Artikelbild

| Christian Gatti

Med tanke på att det andra myntet av samma slag hittats i just Dalarna menar forskningsledare Annika Larsson att detta fynd stärker projektets tes: att platsen en gång varit strategiskt betydelsefull. Platsen låg i den dåtida vattenleden och under uppsikt av Kungsgården Laghundsberg.
– Vi är väldigt glada att detta mynt dykt upp just här. Det visar att detta varit en viktig plats, att viktiga människor varit här. För oss är det inte bara ett mynt, utan en bit av historien, säger Annika Larsson.

En annan som gläds åt fyndet är numismatikern Frédéric Elfver, doktorand i arkeologi vid Stockholms universitet, som besökte fyndplatsen under måndagen.
– Att här hitta ett högstatusföremål som detta, en kunglig utmyntning från en tid då gemene man inte använde mynt, det väcker frågor. Det tyder på att det fanns maktplatser även utanför till exempel Birka och Sigtuna, konstaterar han.
Enligt Frédéric Elfver fick man, då det begav sig, en skäppa havre för fyra sådana här penningar. Myntet kommer att konserveras i Stockholm och sedan föras till Kungliga Myntkabinettet.
– Förhoppningsvis ställs det så småningom ut på Uppsala universitets museum Gustavianum, säger Annika Larsson.