På akutmottagningen har man under de senaste åren byggt nya lösningar och implementerat nya rutiner samt utbildningar för att skapa en trygg och säker miljö för både personal och patienter. Personalen övar regelbundet på olika scenarion och till deras hjälp finns bland annat larm, kameror och åtgärdskort, allt för att de i en specifik situation ska kunna ta rätt beslut.

Hur går det till när det kommer in en skottskadad person?

– Det är såklart beroende av situationen. Men kommer personen in i ambulans så har polisen redan larmats och kommer då till akutmottagningen. Skulle det vara en kompis till patienten som skjutsar in den skadade så larmar vårdpersonal polisen. Sjukvården ska fokusera på patienten, säger John Belling, säkerhetssamordnare på Akademiska sjukhuset.

Artikelbild

| Det gängrelaterade våldet är en relativt ny situation för Akademiska sjukhuset.

Ibland tömmer personalen väntrummet på akutmottagningen när till exempel är en skottskadad person är på väg in. Skulle det behövas låser man akuten och patienter släpps in av poliser alternativt ordningsvakter. Det gängrelaterade våldet är en relativt ny situation för Akademiska sjukhuset som kontinuerligt arbetar för att hitta bra lösningar.

– Man behöver ta beslut som gör att övriga patienter påverkas så lite som möjligt. Då finns det andra väntrum som man kan ta in patienterna till och man informerar patienterna om vad som händer, säger John Belling.

Och det har hänt att patienter valt att lämna akuten i en sådan situation.

– Det är såklart inte bra och målet är att det inte ska få någon effekt på vården. En sådan här typ av skada kan ta mycket resurser men får aldrig ta alla resurser eller prioritera bort andra patienter.

Artikelbild

| Det är främst akutmottagningen som påverkas av patienter med kriminell koppling.

Akademiska sjukhuset har sedan några år tillbaka haft ett samarbete med polisen där man bland annat övar olika scenarion tillsammans och har kontinuerliga dialoger om det fortsatta arbetet. I de allra flesta fall kan polisen lämna sjukhuset efter att patienten flyttats till en avdelning, där man sällan har några incidenter. Polisen gör en analys när personer med hotbild läggs in på sjukhuset och kan, enligt polischef Jale Poljarevius, inte styra över förutsättningarna, men uppger att deras primära uppdrag är att skydda patienten.

– Finns det behov av bevakning så anpassar vi under rådande omständigheter och har en dialog med sjukhuset. Själva logistiken kan vi inte påverka, säger Jale Poljarevius.

Artikelbild

| John Belling, säkerhetssamordnare på Akademiska sjukhuset.

Hur ser polisen på de patienter som känner sig oroliga?

– Jag har full förståelse för att det kan kännas obehagligt, men det är inte för deras skull vi är där, utan för specifika personer med en hotbild, säger Jale Poljarevius.

Men det är inte bara på akutmottagningen som patienter och anhöriga kan känna sig rädda. UNT har varit i kontakt i med en anhörig till en patient som vårdats på samma avdelning som en person med polisbevakning.

– Vi blev främst rädda för de personer som kom och besökte patienten och vi har mått väldigt dåligt över det. Det kändes ofta som man var på ett fängelse och inte på ett sjukhus, säger den anhörige som anmält händelsen till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

När det kommer till hantering av personer med en hotbild över sig så finns det inga specifika rutiner just på avdelningarna.

– En patient är alltid en patient och så måste det få vara. Hittills har vi inte haft någon hotfull situation inne på sjukhuset utan det är mest problematiskt på akutmottagningen, säger John Belling.