Skattefusk i bolag för flyktingar

UNT har flera gånger skrivit om skattefusk bland företag som tagit hand om unga asylsökande. 2015-2016 startades en mängd sådana företag och Skatteverkets granskningar för tre bolag i Uppsalatrakten som arbetat med ensamkommande har nyligen blivit offentliga.

Bolag ett:

Från det här bolaget har Uppsala kommun fram till i maj 2018 köpt in tjänster för 270 000 kronor. Enligt uppgifter från bolagsägaren ingick fyra boendestödjare i personalstyrkan som skulle ta hand om ensamkommande.

En av boendestödjarna ska ha haft till uppgift att skjutsa ungdomarna i bil men har trots det saknat svenskt körkort. Den personen står som ägare till hundratals fordon och har flera miljoner i skulder.

De fyra boendestödjarna är okända för övriga i personalen vilket Skatteverket tycker är "synnerligen märkligt" eftersom kvartetten påstås ha deltagit i arbetsplatsmöten.

Skatteverket misstänker att boendestödjarna i själva verket aldrig varit på plats utan bara är en del i ett fejkat upplägg. Istället tros bolagsägaren ha utbetalat påhittade löner för att ta ut svarta pengar.

Bolagets ägare påstår att boendestödjarna förmedlats bland annat via ett bemanningsföretag i Estland dit han skickat 2,3 miljoner i lön för de fyra personerna.

Utredningen visar att de påstådda löneutbetalningarna sedan lämnat Estland. En del av pengarna, 946 000 kronor, har sedan tagits ut i bankomater i Sverige, ofta nära bolagsägarens bostad.

Andra belopp har gått bland annat till ett företag i Turkiet som bolagsägaren anlitat för ett fastighetsköp.

Skatteverket har upptaxerat ägaren med 2,1 miljoner kronor för oredovisade intäkter.

Bolag två:

Enligt Skatteverket har ägarna tagit ut 9,3 miljoner kronor utan att deklarera för pengarna och dolt uttagen genom en serie transaktioner.

En av delägarna sitter häktad, misstänkt för flera butiksrån i Uppsala. En annan delägare åtalades för flera år sedan för grovt bedrägeri tillsammans med Uppsalamaffians ledare Stefan Eriksson, men friades av hovrätten 2013.

Uppsala kommun har betalat bolaget 925 000 kronor för arbete med ensamkommande, ett uppdrag som avslutades 2016.

Enligt de senast tillgängliga årsredovisningarna, som är från 2016, uppgick intäkterna i de inblandade personernas olika flyktingbolag till sammanlagt 71 miljoner kronor under året.

Utöver de påstått svarta uttagen på 9 miljoner redovisade ägarna vinster på ytterligare 9 miljoner kronor i sina bolag under 2016.

I april 2018 satte Inspektionen för vård och omsorg slutligen ner foten. I samband med att tillståndsplikt infördes ansågs de inblandade ha uppvisat så grov ekonomisk misskötsamhet att deras ansökan avslogs.

Ett par av personernas bolag har försatts i konkurs. Enligt vice chefsåklagare Anne-Charlotte Boo vid Ekobrottsmyndigheten utreds misstankar om skattebrott.

Bolag tre:

Företrädaren, en Uppsalabo i 50-årsåldern har drivit ett familjehem för ensamkommande. Polisen har utpekat mannen som en centralgestalt i Uppsalas undre värld.

Skatteverket hävdar att han har tagit ut oredovisade pengar ur sitt bolag som även ska ha stått för mannens privata kostnader. Han krävs på 778 000 kronor i skatt och ärendet utreds av åklagare.

Mannen har för drygt tio år sedan dömts till fängelse i ett ärende med människosmuggling, ett brott som inte är diskvalificerande om en person ska arbeta med barn.

Han har tidigare sagt i UNT att polisens påståenden att han skulle vara en kriminell ledare är grundlösa.