Efter många turer, kritik från Lagrådet och olika domstolsbesked kom så på tisdagen ett slutgiltigt besked från Migrationsöverdomstolen – den omstridda "gymnasielagen" får tillämpas.

Ett besked som potentiellt berör ungefär 9000 ensamkommande ungdomar i Sverige, som nu får en ny chans att stanna i landet för att studera.

– När man väl lärt känna de här ungdomarna känns det fruktansvärt orättvist att vissa får okej och andra avslag när de kämpat lika hårt med skolan, säger Karin Sehlin, som i sitt tidigare arbete som kurator på LYSA-skolan i Uppsala kom i kontakt med många asylsökande. Hon har fortsatt hjälpa många av dem ideellt efter att skolan lades ner.

Artikelbild

Amir Ali Mohammadi kom till Sverige 2015, och kämpat med skolan i två år för att få chansen att börja på gymnasiet. Han drömmer om att bli snickare som sin bror, men som det ser ut nu omfattas han inte av den nya lagen, som endast gäller personer som sökte asyl senast 24:e november 2015. Amir kom till Sverige i december.

– Jag är mycket glad för många av mina kompisars skull, och tänkte inte på mig själv direkt. Men jag vet inte hur det kommer bli för mig, säger Amir och fortsätter:

– Det här var sista chansen för många som kämpat hårt för att få stanna.

Samtidigt som det nya slutliga beskedet om att gymnasielagen får tillämpas ger många ensamkommande en ny möjlighet att stanna, påpekar Karin Sehlin att det finns hål i lagstiftningen som kan göra det svårt även för elever som får stanna.

Artikelbild

| Kuratorn Karin Sehlin träffade många ensamkommande i sitt arbete och har fortsatt hjälpa dem ideellt.

– Många har varken rätt till ekonomisk hjälp eller bostad och det är svårt att klara skolan om man inte har tak över huvudet, säger Karin Sehlin.

Under intervjun är det slående hur olika situationer de ensamkommande ungdomarna befinner sig i.

Gladast är Mohammad Ali-Ahmadi, som omfattas av lagen, och nu ser chansen till en framtid efter en lång period av ovisshet. Han kämpar nu för att få tag i en bostad och vill efter elprogrammet på gymnasiet först få jobb som elektriker. Men framtidsdrömmarna är ännu större än så.

– Jag vill bli politiker och hjälpa alla som behöver. Det är så många som har det svårt, säger Mohammad Ali-Ahmadi.

Inom sex månader från att utbildingen avslutats måste varje asylsökande som stannat med hjälp av gymnasielagen ha ett fast jobb för att få uppehållstillstånd.

– Många tidigare elever har hört av sig och varit lättade, säger Karin Sehlin.

– Nu vågar många på riktigt tro på en framtid.

alexander.ekstrom@unt.se