LÄS MER: Skolvalet görs om

LÄS MER: Föräldrar uppmanas att överklaga

LÄS MER: Kommunen tänkte fatta olagligt beslut

Artikelbild

| Linnea och Emelie får efter förvaltningsrättens dom gå i samma skola till hösten.

Torgny Eriksson, vars dotter Linnea nu får börja i förskoleklassen i Danmarks skola till hösten, är lättad.

– Vi blev lite förvånade när det gick igenom. Vi såg ju kommunens svar till förvaltningsrätten. Och de skrev ju i princip att de kommer att göra som de vill i vilket fall, säger han.

Praktiskt får det stora konsekvenser för familjen. Torgny Eriksson bedömer att den extra restiden hade handlat om en timme per dag, om de tvingats lämna barnen på två olika ställen, Funbo och Danmarks skolor.

Familjen är en av dem som påverkades av turbulensen när årets skolval skulle presenteras i mars i år. Skolplaceringarna inför hösten fick göras om på grund av att ett 30-tal elever fått fel adress i datasystemet. Felet upptäcktes när flera föräldrar redan hunnit se sitt barns placering enligt den första urvalsomgången.

Artikelbild

| Torgny Eriksson är lättad när det står klart att båda döttrarna får gå i Danmarks skola till hösten.

Enligt kommunens beskrivning är det bara vissa föräldrar som klickat på ett visst sätt på kommunens webb och som på detta sätt kunnat se skolplaceringen. Nu visar det sig att det inte stämmer. Andra föräldrar som UNT varit i kontakt med har berättat att de fick besked om den första skolplaceringen av personalen på barnens förskola.

Giggi Thomson, chef för individstöd vid utbildningsförvaltningen, bekräftar att informationen om skolvalet på den interna sidan, som bland annat skolor och förskolor har tillgång till, spärrades 12 timmar senare än på sidan för allmänheten.

Artikelbild

Olle Lundin, professor förvaltningsrätt.

Kommunens inställning är dock fortfarande att det bara är de två elever, vars fall överklagats till förvaltningsrätten, som får gå på den skola de först fått besked om.

– Vi utgår från att de som inte överklagat är nöjda med sin placering, säger Giggi Thomson.

Artikelbild

| Giggi Thomson, chef för individstöd vid utbildningsförvaltningen.

Men för många kan det vara en jobbig process att skriva överklaganden till förvaltningsrätten. Blir det inte ojämlikt när det bara är de som är starka nog att klara processen som får rätt?

– Alla har lika möjlighet att överklaga. Vi kan ju inte veta vilka som sett sin placering och inte. Det är ju också orättvist att det bara är de som är tekniskt bevandrade som lyckats se det i datasystemet.

Totalt var det åtta elever i förskoleklassen och två i årskurs sex som blev av med sin skolplats när placeringarna gjordes om. Störst effekt hade den nya datakörningen på Bergaskolan, där fyra elever fick sin skolplacering ändrad.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, är kritisk till att kommunen inte ändrar placeringen för alla elever i samma situation.

– Jag tycker det är riktigt illa. Så ska man inte agera som myndighet. Här har man konstaterat att det begåtts ett fel som berör fler än de som överklagat. Och en myndighet är skyldig att rätta felaktigheter, säger han.

Och resonemanget att kommunen inte kan avgöra vilka som sett sitt besked avfärdar han som etiskt förkastligt.

– Det blir brännvinsadvokatyr att argumentera kring vilka som gått in och sett en hemsida eller inte. Nu får de som inte överklagat stå sitt kast. Men det är fortfarande kommunen som har begått ett fel.

Med anledning av kommunens yttrande till domstolen gör förvaltningsrätten också en tydlig markering av kommunens skyldigheter. De skriver att det visserligen är riktigt att förvaltningsrätten bara kan upphäva beslutet och inte bestämma vilken skola eleven ska gå i. "Detta förhållande fråntar dock inte kommunen dess skyldighet att stå fast vid sitt tidigare beslut i frågan", skriver förvaltningsrätten i domen.