Sociala medier känns inte meningsfulla

Hur förändras svenskarnas internetvanor? Ny rapport bjuder på flera överraskningar.

Kalle Sandhammar, publisher för UNT.

Kalle Sandhammar, publisher för UNT.

Foto: Staffan Claesson

Krönika2019-10-18 12:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När jag började studera i Uppsala lärde jag mig snart ordet "prokrastinera". Glosans innebörd ”skjuta upp, underlåta att ta itu med” praktiserades flitigt i tentatider, då det sjaviga korridorsköket på Kantorsgatan putsades till oigenkännlighet medan läroböckerna ännu låg oöppnade på studentrummet. 

Om jag fått jobba hårdare för annat inom journalistyrket så har jag åtminstone alltid haft anlag för ett otvunget förhållande till deadlines.

Jag kommer att tänka på saken när jag läser rapporten ”Svenskarna och internet 2019”, som ges ut av Internetstiftelsen. I den nyss utkomna undersökningen kan man se hur vårt beteende på internet förändras över tid, vilket är godis inte minst för den som är intresserad av hur medievanorna utvecklas. Årets rapport bjuder på flera karameller.

Svenskarna lägger fortsatt mycket tid på sociala medier, men för första gången stagnerar användningen. Facebook tappar i så gott som alla ålderskategorier, men intressant är att även Instagram och Snapchat minskar tydligt när det gäller just de yngsta åldersgrupperna. 

Fler känner sig övervakade på nätet och nära hälften av de tillfrågade uppger en oro för att företag som Google och Facebook ska inkräkta på den personliga integriteten på internet.

I övrigt fortsätter fiberutbyggnaden över landet, samtidigt som 95 procent av befolkningen använder internet. Det kan låta mycket men rapporten konstaterar också att närmare en miljon svenskar lever i ett digitalt utanförskap. Mobilt bank-id och swish flyttar fram positionerna men det räcker inte till i ett samhälle som i allt större utsträckning kräver digital närvaro för att ens kunna betala en parkeringsbiljett.

Hur är det med nyheter då? Statens medieråds återkommande undersökning om ungas medievanor visar att mer än 80 procent av alla 17-18-åringar tar del av nyheter, liksom drygt sjuttio procent av 13-16-åringarna. Inte oväntat är det mobilen som är den vanligaste nyhetskanalen för unga. 

Det är en vanlig fördom att unga inte tar del av nyheter. I UNT:s fall är 16 procent av våra digitala läsare i åldersgruppen 16-24 år och 20 procent i gruppen 25-34 år (Orvesto Internet, juli 2019).

Till sist: Enligt "Svenskarna och internet" anser endast en fjärdedel av de tillfrågade att den tid de lägger på sociala medier är meningsfull. Varför ägnar vi då så många timmar i veckan åt detta? Hörde jag ordet "prokrastinera"?!