– Det har med budgeten att göra. Ska man köra mer kostar det mer pengar, säger Daniel Fritz, cykelstrateg på Uppsala kommun.

Preliminära data över olycksstatistiken finns från Stockholmsområdet, som har haft en bättre inrapportering än Uppsala i olycksdatabasen Strada. Man har då kunnat jämföra samma cykelstråk före och efter att sopsaltningen infördes.

Vintern före sopsaltningen rapporterades 191 olyckor med oskyddade trafikanter där halka har funnits med i olycksrapporten. Den första vintern med sopsaltning, 2013–2014, var det 99 halkrelaterade olyckor på samma cykelstråk, en minskning med 48 procent.

Artikelbild

| Cykelvägen längs Dag Hammarskjölds väg är en av dem som körs med sopsaltare. När temperaturen närmar sig minus 20, som i slutet av den här veckan, är det dock för kallt för saltet och cykelbanan grusas i stället.

Anna Niska, som forskar om vinterväghållning vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI, säger dock att man också behöver relatera olyckssiffrorna till bland annat trafikvolymer innan man kan dra några säkra slutsatser. Men eftersom de bättre snöröjda stråken förmodligen lockar fler att cykla dessa vägar kan man misstänka att minskningen av antalet olyckor är ännu större.

Hon säger också att metoden utvärderas löpande och att en del arbete återstår för att finslipa tekniken med sopsaltning, framför allt i utformningen av maskinerna och anpassa borstar och plogblad efter olika förhållanden.

Om man med bättre vinterväghållning minskar antalet olyckor blir det också en positiv samhällsekonomisk effekt, vid sidan av vinsterna för miljön och framkomligheten för övriga trafikanter om man får fler att cykla även vintertid. Men om det leder till att man använder sopsaltning i större skalat återstår att se. Preliminära beräkningar från stadsbyggnadsförvaltningen visar att sopsaltningen är ungefär fem gånger dyrare än traditionell vinterväghållning per kilometer.

Johan Lundkvist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden i Uppsala kommun säger att sopsaltningen har varit positiv.

Artikelbild

| Östra Ågatan är ett av de större cykelstråken i city. Hit når dock inte sopsaltningen än.

– Vi såg positiva effekter redan första året som vi prövade det med en maskin. Det utökades till två maskiner inför förra vintern. I år kör vi också med två maskiner, även om vi har kunnat trimma in och använda dem effektivare. Utvärderingen efter den här vintern får visa om det blir ytterligare utökning, säger Johan Lundkvist.

I den löpande utvärdering som görs handlar det nu mer om att finslipa detaljer.

Artikelbild

| Längs Valsätraleden, mitt för Uppsala Science Park, finns en av stadens cykelräknare.

Bland annat kommer man att börja sopsalta cykelbanorna på båda sidor av Norbyvägen, så att det blir liknande förhållanden både in till och ut från stan. Det har också varit problem i skarvarna mellan olika slingor som snöröjarna kör, bland annat i korsningen Strandbodgatan–Kungsgatan, som nu ska justeras.

Men för att snöröjningen ska uppgraderas på ytterligare cykelstråk, eller utökas så att de sopsaltade stråken inte tar slut vid kanten av citykärnan, behöver politikerna alltså skjuta till mer pengar.

Artikelbild

Inför årets vinter hade kommunen lovat att installera en cykelvårdsanläggning där cyklisterna kan spola rent cykeln för att undvika rostangrepp från saltet. Tekniska problem har dock inneburit att den inte kommit på plats än. På stadsbyggnadsförvaltningen hoppas man dock ha den i drift innan vintersäsongen är över. Bygglovsprocessen pågår, och den exakta lokaliseringen är inte klar. Men tanken är att den ska placeras i närheten av Parksnäckan i Stadsträdgården.

Läs mer: Mindre salt ska rädda cyklarna

Artikelbild

Läs mer: Saltet delar vintercyklisterna

Läs mer: Dödliga cykelolyckor minskar