Det framgÄr av en studie vid elva intensivvÄrdavdelningar för nyfödda i sex europeiska lÀnder, dÀribland den vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.
â Det kĂ€nns bra att pĂ„ ett mer vetenskapligt sĂ€tt fĂ„ bekrĂ€ftat vad vi lĂ€nge misstĂ€nkt, nĂ€mligen att möjligheten till en sĂ€ngplats fungerar som en viktig signal till förĂ€ldrarna om att vistas pĂ„ avdelningen och sĂ„ lĂ„ngt som möjligt aktivt delta i vĂ„rden av sitt barn, sĂ€ger barnlĂ€karen Erik Normann, som Ă€r chef för neonatalavdelningen 95F.
Studien omfattar 328 för tidigt födda barn som behövt intensivvÄrd i Estland, Finland, Italien, Norge, Spanien och Sverige. Under de tvÄ första veckorna besvarade deras förÀldrar dagligen en enkÀt om hur mycket tid de tillbringade pÄ avdelningen, höll i eller hade nÀrkontakt hud mot hud med sitt barn.
â NĂ€rkontakt, i synnerhet hud mot hud, minskar sĂ„vĂ€l barnets som förĂ€ldrarnas stress och Ă€r gynnsam för anknytningen mellan dem. Barn som fĂ„r tidig hud-mot-hud-kontakt har ocksĂ„ visats ha mindre problem med temperaturkontroll och smĂ€rta och bĂ€ttre viktuppgĂ„ng, sĂ€ger Erik Normann.
Ingen av avdelningarna hade nĂ„gra regler som begrĂ€nsade förĂ€ldrarnas nĂ€rvaro. ĂndĂ„ fanns stora skillnader mellan dem nĂ€r det gĂ€llde hur lĂ„ng Ă„tminstone nĂ„gon av förĂ€ldrarna tillbringade pĂ„ avdelningen, frĂ„n som minst i medeltal drygt tre timmar per dygn i Como i Italien till som mest i medeltal mer Ă€n 22 timmar per dygn vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.
Avdelningar som erbjöd möjligheter att övernatta hade alla högre förÀldranÀrvaro Àn avdelningar som inte gjorde det.
Andra faktorer kopplade till högre nÀrvaro var för mammornas del om de var yngre och om de hade högre utbildning och för pappornas del om de bodde tillsammans med mamman.
DÀremot hade avstÄndet mellan sjukhuset och förÀldrarnas bostad eller om det fanns flera andra barn i familjen ingen betydelse för förÀldranÀrvaron.
â Det stĂ€mmer med vĂ„r erfarenhet att förĂ€ldrar under tiden som de vistas hos oss pĂ„ avdelningen lyckas se till att syskon fĂ„r bo hos slĂ€ktingar eller vĂ€nner. Om syskonen Ă€r under tre Ă„r Ă€r det förresten vanligt att ocksĂ„ de bor pĂ„ avdelningen under vĂ„rdtiden, sĂ€ger Erik Normann.
Avdelning 95F vid Akademiska barnsjukhuset lÄg visserligen inte i topp nÀr det gÀllde förÀldranÀrvaro, men var ÀndÄ den avdelning dÀr förÀldrarna hade mest nÀrkontakt hud-mot-hud med barnet, med i medeltal 6,6 timmar per dygn och i vissa fall nÀstan 20 timmar per dygn.
Det var ocksÄ vid nyföddhetsavdelningen i Uppsala som papporna deltog mest aktivt i vÄrden. NÀra 40 procent av tiden som barnen vid avdelningen hade hudkontakt med en förÀlder var det med pappan.
Ăverlag deltog papporna mer i vĂ„rden vid avdelningarna i Sverige Ă€n i vid avdelningarna i övriga lĂ€nder som ingick i studien.
En av avdelningarna som erbjöd övernattningsmöjligheter och som hade hög förÀldranÀrvaro lÄg ÀndÄ i botten nÀr det gÀllde hud-mot-hud-kontakt, med i medeltal bara 0,3 timmar per dygn.
â SĂ„ Ă€ven om tillhandahĂ„llande av en sĂ€ng Ă€r en nödvĂ€ndig förutsĂ€ttning för att förĂ€ldrarna ska ha mer lĂ„ngvarig nĂ€rkontakt hud-mot-hud med barnet, Ă€r den inte tillrĂ€cklig. Det behövs ocksĂ„ en vĂ„rdkultur pĂ„ avdelningen som uppmuntrar till detta. Den tycker jag att vi har lyckats utveckla i Uppsala, sĂ€ger Erik Normann.
Fotnot: studien Àr publicerad i tidskriften Acta Paediatrica och kan lÀsas hÀr http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.13798/epdf