Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet och Otto-Friedrich universitet i tyska Bamberg i en studie, som publiceras i tidskriften Infant Behaviour and Development.

– Det är anmärkningsvärt hur tidigt barn har förmåga att matcha hörd och visuell information när människor talar, till och med när det gäller så närbesläktade språk som tyska och svenska, säger docent Terje Falck-Ytter vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Studien bygger vidare på framför allt en tidigare gjord undersökning, som visade att franska och tyska spädbarn som fått höra en text uppläst på franska eller tyska senare föredrog att titta på en person som, med ljudet avslaget, läste upp samma text på deras respektive språk.

Artikelbild

På bildskärmen visades två videoklipp av en kvinna, ett där hon talade svenska och ett där hon talade tyska. Trots att ljudet var avslaget klarade barnen att matcha rätt ansikte till en text som de just hade fått höra.

– Tyska och franska har olika språkmelodier, vilket i hög grad påverkar munrörelserna när man pratar. Därför ville vi gå vidare och ta reda på om spädbarns förmåga att matcha hörd och visuell information gäller även för språk med mer liknande språkmelodi, som ju svenskan och tyskan har, säger Terje Falck-Ytter.

Den nya studien omfattar 53 tyska och 43 svenska 4,5 månader gamla spädbarn, som genomgick ett och samma experiment vid barn- och spädbarbarnslaboratorierna i sina hemstäder.

Sittande i mammas eller pappas knä framför en bildskärm fick barnen i ett par omgångar vänja sig vid att se ansiktet på en kvinna när hon – med ljudet avslaget – på den ena sidan av skärmen läste upp en kort text på svenska text och på den andra samma text på tyska.

– Anledningen till att det gjordes var att vi ville veta om barnen föredrog att titta på något av de båda ansiktena redan innan själva experimentet startade, förklarar Terje Falck-Ytter.

Artikelbild

| Att mäta ögonrörelserna är ett sätt att ta reda på vad spädbarn uppfattar, långt innan de själva har börjat prata.

Efter de inledande omgångarna fick barnen lyssna på antingen den tyska eller svenska texten, men utan att se videoklippen av kvinnan som läste upp den. Därefter visades på nytt de båda talande kvinnansiktena, med ljudet avslaget, på bildskärmen.

– Det innebär att bara det ena av de två kvinnoansiktena som barnen såg på bildskärmen talade den text som de just hade hört. Och det var faktiskt något som de flesta av barnen upptäckte, säger Terje Falck-Ytter.

Artikelbild

Uppsala barn- och babylab forskar kring såväl barns typiska utveckling som annorlunda utveckling vid till exempel autism och adhd.

Men hur kan man veta att barn som ännu inte kan prata verkligen klarade av att rätt matcha synliga munrörelser med ljudet av den text som de just hört?

– Det vet vi genom att registrera barnens ögonrörelser. Av de båda ansiktena på bildskärmen tittade barnen klart längre tid på det vars munrörelser matchade texten som de just hade hört, förklarar Terje Falck-Ytter.

Artikelbild

| Terje Falck-Ytter pekar på den infraröda sensor på den nedre delen av bildskärmen, som används för att läsa av barnets ögonrörelser under experimenten.

Forskarna betonar att studien rör grundforskning kring hur barn tidigt i livet kombinerar hörseln och synen i sin språkinlärning. Men de hoppas samtidigt att de nya rönen ska få praktiska tillämpningar. Som exempel nämner de att upptäckten att spädbarn använder både synen och hörseln för att urskilja språkliga nyanser talar för att barn som fötts döva tidigt i livet bör få ett så kallat cochleaimplantat som hjälp för sin språkutveckling.

Tidigare har forskarna med en liknande metod visat att något äldre spädbarn som senare diagnosticeras med autism eller autismliknande tillstånd kombinerar syn- och hörselintryck på ett annorlunda sätt än andra barn gör.

Artikelbild

| Undersökningsrummet där experimenten med att mäta spädbarns förmåga att särskilja olika språk genomfördes.

– Vi hoppas att metoderna vi utvecklar för spädbarn på labbet ska lära oss mer om den tidiga utvecklingen vid autismspektrumtillstånd och barn med annorlunda språkutveckling, säger Terje Falck-Ytter.