â En del killar visar ingen respekt. Jag förstĂ„r om tjejer blir rĂ€dda.
Det sÀger 16-Ärige Kurdo som precis kommit ut frÄn Max pÄ Stora Torget tillsammans med jÀmnÄrige kompisen Abdo. De gÄr i nian och kommer hit till city nÀstan varje dag. Skolan har slutat och i takt med att mörkret lÀgger sig över stan fylls centrum pÄ med ungdomar.
LÀs del 1: KillgÀng i city gör tjejer otrygga
UNT Àr hÀr för att prata med socialarbetare och killar om den otrygghet som tjejer kÀnner i city pÄ grund av framfusiga killgÀng som ofredar dem. Kurdo och Abdo ser ganska ofta hur killar i grupp försöker stöta pÄ tjejer genom att vissla, kommentera deras utseende eller komma fram till dem.
â De vill fĂ„ uppmĂ€rksamhet och lĂ€ra kĂ€nna tjejerna. Kanske bli vĂ€nner eller fĂ„ en flickvĂ€n, sĂ€ger Abdo.
Lyckas de?
â Nej. Aldrig. DĂ„ kan man inte hĂ„lla pĂ„ sĂ„dĂ€r.
Hilde Wiberg, chef för Ungdomsjouren pÄ Uppsala kommun, blev inte förvÄnad över det som unga tjejer vittnat om i UNT. Unga tjejers otrygghet Àr vÀldigt hög och den behöver samhÀllet ta pÄ allvar sÀger hon.
â Jag möter ofta tjejer som kĂ€nner sig utsatta för att de blir uttittade, visslade efter och fĂ„r kommentarer av killgĂ€ng. Jag har ocksĂ„ hört om enstaka fall dĂ€r en tjej blivit omringad och antastad.
SÄ vilka Àr de hÀr gÀngen? Tjejerna sjÀlva uppger att det frÀmst handlar om killar som kommit ganska nyligen till Sverige. Hilde Wiberg sÀger att det delvis stÀmmer.
â Det finns mĂ„nga nya grupper i samhĂ€llet, och jag kan förstĂ„ om tjejerna blir rĂ€dda för gĂ€ng med killar frĂ„n en annan kultur dĂ€r man har andra koder, sĂ€ger hon.
Flera aktörer, dÀribland polisen, har talat om en ny stadsbild i city de senaste tre-fyra Ären. En i princip helt ny grupp i stan Àr ensamkommande killar. Efter flyktingvÄgen hösten 2015 var var sjÀtte 15-17-Äring i Uppsala kommun en ensamkommande flykting. En del av dem hÄller till mycket pÄ Resecentrum och i city, sÀrskilt Burger King och Max har blivit samlingspunkter.
â En del har fĂ„tt uppehĂ„llstillstĂ„nd, andra inte. MĂ„nga av dem gĂ„r i skolan, men har kanske inte ett tryggt hem att Ă„ka till sedan. Eller sĂ„ vill de umgĂ„s med sina kompisar som hĂ€nger inne i stan, sĂ€ger Hilde Wiberg.
Men bilden Àr mer komplex Àn sÄ. För det Àr verkligen inte bara ensamkommande som hÀnger i gÀng hÀr i city, sÀger Hilde Wiberg. Arbetslösa killar frÄn Uppsalas utanförskapsomrÄden Àr en annan stor grupp. Liksom skolungdomar frÄn hela Uppsala, eftersom det fria skolvalet gjort att fler barn och ungdomar gÄr i skolor inne i centrala Uppsala. MÄnga unga hÄller dÀrför till hÀr pÄ hÄltimmar, efter skolan eller i vÀntan pÄ nÀsta buss.
Men Àven om city blivit nÄgot av en fritidsgÄrd Àr den enligt Hilde Wiberg inte lÀmplig som sÄdan. Hon rÀknar upp platserna som Àr sÀrskilt problematiska: Stora Torget, PÄvel Snickares grÀnd, vissa parkeringsgarage samt runt hamburgerrestaurangerna.
â I city finns otrygga miljöer dĂ€r det sker narkotikaförsĂ€ljning och lĂ€tt blir konflikter. Vi brukar uppmana tjejer som kĂ€nner sig otrygga att fundera pĂ„ vad de behöver göra för att kĂ€nna sig tryggare, till exempel att inte gĂ„ sjĂ€lva, att se till att de blir hĂ€mtade och annat som gör att de kan minska kĂ€nslan av otrygghet.
Unga tjejer bör alltsÄ inte gÄ ensamma pÄ stan heller pÄ dagen?
â I alla fall inte om man kĂ€nner sig otrygg. Det finns Ă€ven mĂ„nga pojkar som Ă€r rĂ€dda för att bli rĂ„nade eller utsatta sexuellt. Hur stor risken sedan Ă€r för att faktiskt bli utsatt för nĂ„got kan inte jag svara pĂ„, men upplever man otrygghet sĂ„ gör man ju.
För ett och ett halvt Är sedan beslutade Uppsala kommun att sÀtta in kommunala ordningsvakter i centrala Uppsala. Anledningen var att man i medborgardialoger och enkÀter sÄg att Uppsalaborna upplevde en ökad otrygghet. En undersökning frÄn Region Uppsala visade till exempel att andelen gymnasietjejer som kÀnde sig trygga i centrala staden störtdök frÄn 45 procent Är 2013 till 19 procent 2017.
Oscar Diaz Sanchez Àr en av de kommunala ordningsvakter som varit med frÄn starten. Han konstaterar att tjejer Àr utsatta i citymiljön.
â Det hĂ€nder ibland att tjejer kallar pĂ„ vĂ„r uppmĂ€rksamhet för att de upplever killgĂ€ng som obehagliga. Vi har eskorterat tjejer frĂ„n Stora Torget, stĂ„tt och pratat med tjejer för att de ska kĂ€nna sig tryggare sĂ„ att killarna ska avvika och vi har stĂ€llt oss mellan tjejer och killgĂ€ng.
Det har i dessa fall inte bara handlat om gÀng med killar som kommit till Sverige nyligen, utan om killar frÄn olika grupper, pÄpekar Oscar Diaz Sanchez.
â Men visst Ă€r det sĂ„ att det sker en del kulturkrockar nĂ€r killar agerar utifrĂ„n koder som man kanske har i landet man kommer frĂ„n.
Vad ska man göra Ät tjejernas otrygghet tycker du?
â Man mĂ„ste frĂ„ga sig varför stora grupper av killar hĂ€nger pĂ„ stan och vad de vill. SamhĂ€llet behöver hjĂ€lpa dem, vĂ€gleda dem eller fostra dem â vad som Ă€n behövs. Se till att det skapas nĂ„gon dialog hĂ€r, i stĂ€llet för en vĂ€xande klyfta.
Oscar Diaz Sanchez uppmanar tjejer att vÀnda sig till en ordningsvakt eller nÄgon annan vuxen sÄ fort man kÀnner otrygghet.
â Man ska gĂ„ pĂ„ magkĂ€nslan. KĂ€nns nĂ„got konstigt, kom fram till oss.
Parallellt med införandet av kommunala ordningsvakter har Ungdomsjouren fĂ„tt ökade resurser för att vara ute och möta ungdomar. En av dem som gĂ„r runt i centrala Uppsala bĂ„de dag- och kvĂ€llstid Ă€r socialarbetaren Kim Dibi. Han talar bland annat franska, spanska, marockanska och arabiska. Nu stĂ„r han och pratar â pĂ„ svenska â med Kurdo och Abdo utanför Max, som han lĂ€rde kĂ€nna redan nĂ€r de kom till Sverige frĂ„n Syrien för tre Ă„r sedan. Kim Dibi berömmer dem.
â Ni klarar er bra. Och jag Ă€r sĂ„ glad att ni trĂ€ffat svenska kompisar. Det glĂ€der mig nĂ€r ungdomar blandas.
Kurdo nickar och sÀger att Kim brukar ge dem tips.
â Som att vi ska sköta oss i skolan och att vi ska tĂ€nka pĂ„ hur vi beter oss i grupp eftersom folk kan bli rĂ€dda.
FörstÄr ni om folk blir rÀdda för killar i stora grupper?
â Ja. Det blir jag sjĂ€lv ibland, sĂ€ger Abdo.
Han och Kurdo berÀttar att i Syrien var tjejerna ute ungefÀr som tjejerna i Sverige.
Men det finns en hel del killar som kommer hit frÄn lÀnder dÀr de knappt har sett tjejer ute, sÀger Kim Dibi.
â De kan behöva hjĂ€lp med hur man beter sig hĂ€r. Och de flesta anpassar sig fort. Sedan kan det vara sĂ„ att var och en vet, men att det blir en osĂ€kerhet i grupp. Men det gĂ€ller ju för alla grupper av ungdomar, sĂ€ger han.
Hilde Wiberg huttrar dÀr hon stÄr pÄ Stora Torget. Hon hejar pÄ en kille som gÄr förbi och sÀger sedan att Ungdomsjouren gör allt de kan för att skapa trygghet bland ungdomar och att prata med dem om beteenden och attityder. Bland annat om att ta ansvar i grupp.
â Kombinationen av machokultur, umgĂ„s i grupp och att passa in Ă€r inte alltid lĂ€tt. Vi pratar med killar om att man inte kan gĂ„ fram tio killar till en tjej. Eller ropa saker efter henne. Vem i gruppen tar ansvar för att bryta det? Jag tycker att de förstĂ„r och jag upplever att det har blivit bĂ€ttre.
En tydligare introduktion för nyanlĂ€nda om lagar, normer och jĂ€mstĂ€lldhet i Sverige Ă€r ett sĂ€tt att jobba mot problemet att unga tjejer kĂ€nner sig otrygga, menar Hilde Wiberg. Men hon ser ett lika stort behov av att Ă€nda frĂ„n förskoleklass till gymnasiet prata med alla elever â oavsett bakgrund â om grĂ€nssĂ€ttande och hur man beter sig mot varandra.
â Jag Ă€r ute mycket i skolor och ser att alla möjliga killar, Ă€ven de frĂ„n villaomrĂ„den, drar i BH-band, sĂ€ger nedsĂ€ttande saker och hĂ„ller pĂ„. Var det nĂ„got metoo lĂ€rde oss var det vĂ€l att det hĂ€r Ă€r ett brett samhĂ€llsproblem som vi behöver tackla frĂ„n mĂ„nga olika hĂ„ll samtidigt.