Det visar svenska, danska och brittiska forskare i en ny studie, som på torsdagskvällen publicerades i nätupplagan av den välrenommerade facktidskriften Current Biology.
- Människorna som byggde upp stenålderns sista stora jägar-samlarkultur i Nordeuropa skiljde sig genetiskt för mycket från dagens skandinaver för att kunna vara våra direkta förfäder, säger docent Anders Götherström vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, som lett studien.

I studien har forskarna med hjälp av avancerad genteknik lyckats analysera bevarat dna från cellernas "energiverk", mitokondrierna, i omkring 4 500 år gamla rester av människben från fyndplatser på Gotland och i Västergötland.

Tre av fyndplatserna är typiska för det jägar-samlarsamhälle som brukar betecknas som den gropkeramiska kulturen och en är typisk för de första jordbrukarna, den så kallade trattkeramiska kulturen.
- Våra analyser visar att dessa tidiga "skandinaver" inte bara levde i två skilda kulturer. Även de genetiska skillnaderna mellan dem var så stora att man kan faktiskt på sätt och vis kan beteckna dem som två olika folkslag, säger Anders Götherström.

Det finns flera teorier om hur Skandinavien befolkades och kopplingen mellan de tidiga jägarna-samlarna och den tekniskt mer avancerade första jordbrukskulturen.
- Vår studie talar starkt för att immigranter tog med sig jordbruket när de flyttade till Skandinavien, snarare än att det var nya idéer som fick redan bofasta jägare-samlare att börja odla grödor och hålla djur, säger Anders Götherström.

Samtidigt vederlägger studien också en tredje teori, som säger att dagens samer är sentida ättlingar till jägarna och samlarna som byggde upp den gropkeramiska kulturen.
Analysen av benresterna från de tidiga jordbrukarna visar att det finns likheter mellan delar av deras mitokondrie-dna och mitokondrie-dna hos många av dagens skandinaver.
- Vi behöver dock analysera material från fler fyndplatser innan vi säkert kan säga att dagens skandinaver härstammar direkt från dessa tidiga jordbrukare, säger Anders Götherström.

Arkeologiska fynd visar att den gropkeramiska och den trattkeramiska kulturen existerade parallellt under så lång tid som 1000 år och att människorna som byggde upp dem ibland levt bara någon mil från varandra.
Men varför den gropkeramiska kulturen försvann för cirka 4000 år sedan och vad som hände med människorna som byggde upp dem är fortfarande en gåta.
- Framtida studier kommer förhoppningsvis att kunna visa om det ändå trots allt skedde en viss uppblandning mellan dem och de tidiga jordbrukarna. Men kanske dog de ut eller flyttade på sig. De människor vars mitokondrie-dna i dag mest liknar dessa tidiga jorbrukare bor i Baltikum, säger Anders Götherström.