– Högkänsligheten är utan tvekan den egenskap jag uppskattar mest hos mig själv, och jag skulle aldrig vilja vara utan den, säger Marie Hannuksela.

Hon ber att få en kopp varm choklad. Inte kaffe. Koffein undviker hon vid stressade situationer. Ska hon på en anställningsintervju tackar hon alltid nej till kaffe men tar gärna emot ett glas vatten. Allt för att behålla skärpan.

Vi sitter på ett kafé med ovanligt hög ljudnivå, vid borden intill sitter en stor grupp ungdomar som har jullov, vid ett annat talar äldre män högljutt, och ingenting verkar dämpa ljudet i lokalen. Det är som att sitta i en centrifug av ljudintryck, något som borde påverka en högkänslig person negativt. Men Marie Hannuksela blir inte störd. Hon lyckas behålla fokus.

– Nej, jag har förberett mig väl och känner att läget är under kontroll. Då funkar det fint. Däremot gillar jag inte att bli spontant kallad till ett möte på jobbet till exempel, och att man förväntar sig att jag ska göra en presentation. Men får jag veta i förväg så levererar jag alltid, säger hon.

För den som inte känner till vad högkänslig innebär kommer här en kort förklaring. Högkänsliga personer, som utgör mellan 15 och 20 procent av befolkningen, har ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittsmänniskan. Det gör att de lägger märke till mer, tar in fler intryck och bearbetar dem djupare, vilket kräver extra energi för att smälta intrycken. Enligt den amerikanske psykologen Elaine Aron, som forskat på högkänsliga personer, kan de lätt bli överstimulerade av de många intrycken. Sakerna som de noterar i vardagen kan också ge högkänsliga stor lycka.

För fem, sex år sedan när Marie Hannuksela inte mådde bra under en period fastnade hon för boken "Tyst" av Susan Cain. Den handlar om introverta personligheter, att de hellre lyssnar än pratar och tycker bättre om att jobba på egen hand än att brainstorma i grupp. Marie Hannuksela kände igen sig. 70 procent av alla högkänsliga är introverta. Det ena ledde till det andra och hon kom i kontakt med begreppet högkänslighet. Snart plöjde hon en massa forskning inom ämnet, bland annat Elaine N Arons "Den högkänsliga människan", och fick ytterligare en bit till sitt inre pussel.

Hur är det att vara högkänslig?

– Alla vi är olika och känsliga för olika saker. Det kan handla om intryck av lukt, högt ljus eller att man noterar att någon ändrar tonläge i ett samtal, säger Marie Hannuksela.

Hur är din högkänslighet?

– Jag har lätt för att läsa av människors sinnesstämningar, märker sådant som andra inte känner av. Jag har inget behov av att stå i centrum men vill att alla i min omgivning ska vara nöjda och glada innan jag kan känna mig glad och avslappnad. Jag lägger märke till detaljer, är noggrann och har insett att jag då och då kan behöva ta en kort paus för att energin tagit slut på grund av alla intryck.

Att energin sinar har Marie Hannuksela lärt sig tackla genom att – om möjligt – gå iväg och ta en kort paus, antingen en kort promenad på tio minuter eller vila sig en kvart. Sen kommer hon tillbaka nytankad på energi.

För Marie har det varit spännande att lära känna sin högkänslighet. Numera kan hon ta vara på fördelarna och buffra mot det jobbiga.

Vad är nackdelarna?

– Egentligen tycker jag inte att det finns några. Det ska väl vara att jag ser att andra orkar mer än jag. Och när man tar en paus kan det missuppfattas som att man är lat. Men det är jag verkligen inte, jag är väldigt ambitiös och kreativ.

Läs mer: Överlevnadstips för högkänsliga

Marie Hannuksela kommer från Fagersta och flyttade till Uppsala för att plugga ekonomi och blev kvar här i stan. Hon är den där personen som tar ansvar för gruppers väl och ve, och engagerar sig, är klassförälder, sitter i skolråd, bakar, skjutsar och hjälper till med festen.

När hon gick i skolan hörde hon till de få som fick högsta betyg i princip i alla ämnen. På lågstadiet kände hon sig annorlunda och blev mobbad. Marie betraktades som blyg, men så här i efterhand ser hon det som att hon blev feltolkad. Hon var inte blyg men hade ett behov av att lära känna situationer innan hon deltog i något nytt.

– Till dig som är förälder, bli inte orolig om ditt barn tvekar att ge sig in i lekar eller nya situationer. Säg inte att de är blyga! Gör man det tillräckligt ofta tror barnet att det är blygt och känner att det borde förändra sig för att passa in. Fråga istället om barnet har det bra. Svarar det ja, låt barnet få smälta de nya intrycken i sin takt och finns sedan till hands när de väl ger sig in i leken. Då känner de att duger som de är, vilket är bästa sättet att ge dem självkänsla, inse sitt värde och känna styrka till vuxenlivet, säger Marie Hannuksela.

Hon påpekar att det är skillnad mellan att vara blyg och högkänslig även om det kan ta sig samma uttryck; en blyg person känner sig besvärad och vill undvika situationen, medan en högkänslig vill ha kontroll och kan känna sig nöjd med att bara stå och titta på.

– Genom mätningar vet man att den blyge fick högre puls och högre kortisolnivåer i kroppen medan det inte skedde hos de högkänsliga, de var inte stressade, säger Marie Hannuksela.

När hon var tonåring avstod hon från alkohol fast grupptrycket från kompisarna var stort. Hon hängde med ut men drack inte.

– Det var inte den aktivitet som jag tyckte var skojigast under min uppväxt. Men konstigt nog gick jag inte in i rollen som den som tog hand om kompisarna, säger Marie Hannuksela och skrattar till.

Flera av kompisarna uttryckte beundran för hennes mod att säga nej medan andra blev oroliga att hon skulle ha tråkigt.

Marie Hannukselas liv har blivit enklare efter att hon lärt sig vad högkänslighet innebär.

– Nu förstår jag mig själv och mina reaktioner bättre. Det gör att jag kan ta mina behov på allvar, ta hand om mig själv och blir mindre påverkad av min omgivning, säger hon.

För att sprida kunskapen om överkänslighet har hon gjort en fylla-i-bok med syfte att vägleda den som undrar ifall den är högkänslig. Upplägget liknar böcker av typen "Mitt första år" som nyblivna föräldrar kan fylla i. Hennes "Utforska din högkänslighet" innehåller frågorna som hon ställde till sig själv i början.

– Högkänslig har en lite negativ klang, till exempel inom yrkeslivet. Orden insinuerar att vi skulle vara svaga, men högkänsliga är ofta mycket kreativa, noggranna, märker lätt förändringar och upptäcker saker som andra går förbi. Det borde omgivningen inse, liksom att fördelarna är många med att ha en högkänslig i arbetsgruppen.