När detaljplanen för Rosendal antogs var den unik. Det var första gången som man i Uppsala hade planerat en hel stadsdel samtidigt. Kommunen var angelägen om att inte göra om misstagen när till exempel Industristaden planerades och man kraftigt underskattade behovet av skolor och förskolor i området. I Rosendal hade man en i princip tom yta på 44 hektar, 443 000 kvadratmeter, att utgå ifrån. Här skulle en helt ny stadsdel med 3 500 bostäder växa fram.

Önskemålet var från början att eleverna skulle kunna börja i den nya skolan till höstterminen 2019. Dessutom ville man från utbildningsförvaltningens sida att tomten skulle delas mellan två skolor, en låg- och mellanstadieskola och en högstadieskola. Både tidsplanen och ambitionen att bygga två skolor visade sig dock snabbt vara helt orealistiska.

Nu, två och ett halvt år efter att den första beställningen gjordes, hoppas man på att en låg- och mellanstadieskola kan vara färdig tidigast hösten 2022. Om det blir någon högstadieskola i Rosendalsområdet alls är i dagsläget oklart.

Tomten där skolan ska ligga är långsmal och alldeles för liten för att rymma så många elever som man tänkt.

En utredning av det kommunala bolaget Skolfastigheter landade i en skola i fyra våningar med plats för 600 elever. Skolgården skulle ändå inte bli större än 17,5 kvadratmeter per elev. Följer man kommunens och Boverkets riktlinjer på 30 kvadratmeter per elev får det bara plats 350 elever.

Enligt utbildningsförvaltningen ska dessutom låg- och mellanstadieskolor inte byggas så högt som fyra våningar. Det skulle minska skolgården ytterligare, eftersom huset då tar upp en större yta på marken.

"Önskemålet om att rymma två skolenheter med sammanlagt 900–1200 skolplatser är helt orealistiskt", skriver utbildningsförvaltningen i ett yttrande. Dessutom konstaterar man att om en högstadieskola ska rymmas i Rosendal blir det alldeles för lite plats kvar för låg- och mellanstadiet. En högstadieskola behöver ha minst 360 elever för att det ska gå att lägga upp verksamheten på ett rationellt sätt.

Nu arbetar Skolfastigheter tillsammans med kommunen för att utöka skolgården på mark där det planeras för en idrottsplats och park.

Men att utnyttja en park som skolgård är inte utan problem. Under skoltid ska skolan kunna stänga ute dem som stör elevernas trygghet och säkerhet. Mellan idrottsplanen och skolan planeras en cykelväg, och någon lösning för hur en cykelväg ska dras rakt över skolgården finns ännu inte.

Erik Pelling (S), ordförande i både kommunstyrelsen och plan- och byggnadsnämnden, säger att han ska lyfta frågan om skolan i Rosendal.

– Jag vill ha svar på hur man kunde föreslå en tomt som uppenbarligen inte lever upp till kraven med de indata som fanns, säger han.

Samtidigt säger han att utbildningsförvaltningens samtliga önskemål inte går att uppfylla.

– Rosendal är planerat som en tät stadsdel. Då får man acceptera högre byggnadshöjder. Det finns en tradition att bygga låga skolor, men det är inte det enda sättet att lösa det på. Nu får vi göra det bästa utifrån de förutsättningar som finns. Det är viktigare att prioritera en bra utemiljö.

Han säger dessutom att kommunen måste väga in olika aspekter.

– Det är också en ekonomisk fråga. Hade man tagit till en större tomt hade det påverkat ekonomin för hela området. Det ger en mycket lägre intäkt till kommunen om man planerar för skola än för bostäder. De intäkterna ska finansiera gemensamma nyttigheter som parker och skolor, säger Erik Pelling.

LÄS MER: Nu växer gröna stadsdelen fram