– Det här ger oss helt ny kunskap. Tidigare trodde man att katterna spreds i samband med att Romarriket expanderade. Nu får vi en betydligt tidigare datering, säger Anton Seiler, projektledare på Riksantikvarieämbetet som tillsammans med andra arkeologer fann fyndet i samband med undersökningar inför bygget av väg 288 mellan Uppsala och Hov.

I juli förra året grävdes resterna efter ett litet fyrstolpshus fram och i ett av stolphålen fann man en svanskota från- vad det visade sig att vara - en tamkatt.

Då varken kol eller sädeskorn hittades fick man offra fyndet av svanskotan för att kunna göra en kol 14-datering. Nu har resultatet kommit från Uppsala universitet, och det visar att lämningarna kommer från förromersk järnålder; 400 - 200 f Kr.

Fram tills i dag har man trott att Sveriges äldsta tamkatt levde i Västergötland under det första århundradet e Kr.

Anton Seiler påpekar att det inte helt går att utesluta om benet är från ett lodjur. Men enligt honom är risken, eller chansen beroende på hur man ser det, ytterst liten.

I Uppsala där Pelle Svanslös har regerat som ensam katt har det nu uppstått konkurrens i form av en över tvåtusen år gammal svanskota. Men konkurrenten har ännu inte fått något namn.

– Nej, det har den faktiskt inte. Det kanske skulle kunna vara något som UNT:s läsare kunde bestämma.

Vad tycker du att Sveriges äldsta tamkatt bör heta?
Använd artikelns kommentarsfunktionen för att lämna förslag.