Flera fastighetsbolag kastar heta blickar på de tämligen anonyma tomterna vid Säbygatan - Östunagatan i nordvästra hörnet av Boländerna, där kommunen tidigare gjort klart att nybyggnad kan bli aktuellt. Uppsalaföretaget Rosendals fastigheter går längst och lanserar planer på fyra tornliknande byggnader med en maxhöjd på 49 meter och ett utseende som inte är gjort för att försvinna i mängden. Den högsta byggnaden blir något högre än tornen på Uppsala slott. Bolagets vd Henrik Svanqvist är beredd på att förslaget kommer att väcka känslor:
– Uppsala rör sig även uppåt på höjden. Ombyggnaden av gamla posthuset vid Resecentrum är bara ett exempel. Det finns ett tydligt uppdrag från kommunen om att fortsätta bygga stad och vi är inte rädda för att bygga högre om möjligheten ges, säger han.
På tomten finns i dag Fålhagens vårdcentral - som planerar en flytt till Resecentrumområdet - och en gymanläggning. Blir fastighetsbolagets planer verklighet reser sig i stället om några år de fyra husen runt innergårdar i två plan. I skisserna har byggnaderna snedskurna tak och en utformning som påminner om de nybyggda hus som växt upp vid Resecentrum, tvärs över Strandbodgatan. Fasaderna utförs i metall, glas, trälameller och perforerad stålplåt i olika färger.
– Vi har spelat med höjderna för att ge fina utsiktspunkter och ett samspel med Uppsalas skyline. Sneda avskärningar ger en spännande siluett, säger arkitekt Mikael Ahrbom som ritat husen.
Nästan hälften av ytan på 30 000 kvadratmeter föreslås bli kontor. Dessutom planeras 400 små lägenheter, varav hälften hyresrätter. Resten blir forskarbostäder eller lägenhetshotell om företaget får bestämma - vilket inte är säkert. Kommunen har hittills velat sätta en gräns för bostäder i området. Plan- och byggnadsnämndens vice ordförande Monica Östman (S) konstaterar att det är en knepig miljö för lägenheter:
– Det finns buller och krav på säkerhetsavstånd som man måste ta hänsyn till. Vi får se vilka möjligheter det finns för bostäder här, säger hon.
Fastighetsbolaget har ändå förhoppningar om att kunna genomföra sina planer:
– Vårt förslag svarar upp mot ett tydligt behov i dagens Uppsala. Vi tror att det finns utrymme för en konstruktiv diskussion om den här frågan men samtidigt är det inte så att vår idé står och faller med bostäderna, säger Henrik Svanqvist.
En upphöjd grön innergård och ett nedsänkt torg med food court och andra matställen ingår i ritningarna, dessutom plats för gym samt konst och annan kultur. Fastighetsbolaget planerar för tolv våningar i det högsta huset, men byggnadsnämnden bedömer att ända upp till femton våningar kan få plats. Anläggningen går under namnet Uppsala Trade Center.
Varför inte ett svenskt namn?
– Alla har nog sin egen bild av ett Trade center. Vi vill betona att det här är mer ambitiöst än vad vi normalt förknippar med begreppet handelscentrum, säger Henrik Svanqvist.
Höghus i området kan påverka siktlinjen mot Domkyrkan, klassad som riksintresse. Hur ser ni på det?
– Man ska ha respekt för att det är ett känsligt område, men jag tror man kan hitta lösningar som tar hänsyn till skilda intressen.
Tomten ligger instängd mellan järnvägen i väster och Strandbodgatan i norr. Ska bolagets förhoppningar om ett myller av människor runt de nya husen slå in så krävs att kvarteren blir lättare att nå än i dag. Fastighetsbolagets lösning är nya broar över järnvägen och Strandbodgatan för att förbinda kvarteret med Resecentrum och området på andra sidan järnvägen, där stora utbyggnadsplaner finns på platsen för gamla Slotts senapsfabrik.
– Bron över spåren ska bli så pass bred att den ger möjlighet för verksamhet och aktivitet, kanske en matmarknad. Även trapporna ska ha sådan storlek att de blir ett utrymme där man kan vistas, säger Henrik Svanqvist.
Byggplanerna för området stannar inte vid nya tornhus. Som UNT tidigare berättat planeras nya bostäder i tolvvåningshus på en p-plats vid Östunagatan. Ett tredje fastighetsbolag har byggplaner i hörnet med Säbygatan där i dag en bilhandel finns. Även här planeras för upp till tolv våningar med plats för drygt 130 lägenheter. Det blir nu byggherrarna själva som får arbeta vidare med förslagen, sedan de fått i uppdrag av plan- och byggnadsnämden att ta fram detaljplaneförslag.