En studie från SMHI visar att medeltemperaturen steg med ungefär en halv grad i Uppsala län under perioden 1990–2013. Det kan låta försumbart men SMHI-klimatologen Sverker Hellström ger en annan bild.

– En halv grads ökning är ganska mycket med tanke på att det rör sig om årsmedeltemperaturen. Är det 0,5 grader högre dag efter dag under ett helt år ger det effekter, säger han.

Sverker Hellström påpekar även att den globala maxgräns som FN satt upp är en temperaturökning på 2 grader, räknat från slutet av 1800-talet, om riskerna ska vara hanterbara.

– I det sammanhanget utgör en halv grad en betydande andel, framhåller han.

Klimatexperter förutspår fler värmeböljor likande den vi just nu upplever. Frågan är hur hettan kan lindras.

Ett av de effektivaste sätten är att anlägga grönytor och framför allt att plantera fler träd, enligt Thomas Elmqvist, professor i systemekologi vid Stockholms universitet.

– Om den yta som täcks av trädkronor i en stad utökas från 10 till 20 procent kan temperaturen sänkas med mellan 3 och 8 grader, säger han.

Han förklarar det med att vatten har kylande effekt. När vatten avdunstar från växtligheten absorberas värme från luften och temperaturen går ner. Dessutom ger träden skugga.

Journal of Climatology har publicerat en studie från Göteborg som visade att temperaturen i en park var 6 grader lägre än vid en hårdgjord yta. Det framkom även att kylan från parken spreds upp till 1 100 meter.

– Det är inte nödvändigt att anlägga enorma parker. Det kan räcka med flera små insatser i form av gröna tak, gröna väggar eller att man bygger så kallade pocket parks på mindre ytor. Blir de här åtgärderna så många att de bildar ett nätverk kan man uppnå kylande effekter, uppger Thomas Elmqvist.

Han säger att det ofta är billigare att använda den här typen av ekologiska metoder istället för tekniska lösningar som till exempel luftkonditionering. Flera länder i övriga Europa har kommit längre än Sverige på det här området men han tror att en förändring här är på gång.

– Den pågående värmeböljan i Sverige 2018 kan bli en väckarklocka, spår Thomas Elmqvist.

Maria Gardfjell (MP), kommunalråd i Uppsala, säger att kommunen värnar träden allt mer, bland annat av klimatskäl.

– Vi har förklarat 2018 som stadsträdåret i Uppsala och ser till att plantera träd som klarar hög värme.

Kommunen har utlovat att ett nytt träd ska planteras för varje träd som tas bort när man bygger bostäder. I våras introducerade kommunen dessutom en modell där byggherrar får betala när större befintliga träd huggs ner. 100 000 kronor per nedtaget körsbärsträd blir priset som ett byggföretag får punga ut med när man uppför en biograf vid Dragarbrunnsgatan. Dessutom måste företaget plantera ersättningsträd.

Enligt kommunalrådet Erik Pelling (S), är målet att öka antalet träd i Uppsala men han säger att det går långsamt. Samtidigt vill kommunledningen förtäta staden vilket kan göra det svårt att bevara träd och grönytor.

Är inte behovet av grönytor ett argument mot förtätning?

–  Alternativet vore att låta staden breda ut sig och ta värdefull skogs- och åkermark i anspråk.

– Det är en myt att vi ofta bygger på grönytor. I många fall anlägger vi nya bostäder på outnyttjade eller hårdgjorda ytor som p-platser, säger Erik Pelling.

I Rosendal i södra Uppsala byggs just nu bostäder där ett av målen är att öka växtligheten genom bland annat gröna väggar, gröna tak och växtbäddar på upp till 30 kvadratmeter som ska placeras på flera av smågatorna.

Enligt siffror från kommunen har det skett ett nettotillskott med sammanlagt 11 hektar parkmark i Uppsala de senaste tio åren. Men eftersom befolkningen ökat har parkytan per person minskat.

Bland nyskapade parker finns bland annat Anna Petrus park i Kungsängen och Gjuteriparken i Stabby. Under perioden har samtidigt parkmark fått ge plats åt bostäder, exempelvis Trasthagen i Sunnersta och områden med naturpark vid Stenhagens centrum.