Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska institutet och Uppsalaföretaget Pegasus i en studie, som publiceras i facktidskriften Indoor Air.

– Med vårt luktsinne registrerar vi ytterst låga nivåer av dessa så kallade kloranisoler. De orsakar alltså dålig luftkvalitet, men är i sig inte vara farliga för hälsan, säger docent Johnny Lorentzen vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.

Under drygt 20 år, från mitten av 1950-talet till en bra bit in på 1970-talet, övergavs kraven på fuktspärrar i nya byggnader. En stor del av dagens byggnadsbestånd tillkom under dessa rekordår för svenskt byggande.

Artikelbild

| Johnny Lorentzen

– I stället för att förebygga fuktproblem övergick man till att använda ett kemiskt skydd mot röta i form av träskyddsmedel. Ingen verkar ha tänkt på att den kemiska behandlingen kunde orsaka några problem, säger Johnny Lorentzon.

I trädskyddsmedlen ingick ämnen som kallas för klorfenoler. När klorfenoler utsätts för fukt och mikroorganismer kan de omvandlas till just mögelluktande kloroanisoler.

– Vi har påträffat kloranisoler i en mängd olika trämaterial i byggnader med problem med inomhusmiljön. Särskilt vanliga är dessa ämnen i syllar, säger Johnny Lorentzen.

Forskarna har även analyserat inomhusluften i bland annat småhus, flerfamiljshus, skolor, sjukhus och idrottsanläggningar byggda under 1950- till 1970-talet. I de flesta fallen var halterna av kloranisoler i "problemhus" bara några miljarddels gram per kubikmeter luft. Det räckte för att luften skulle uppfattas som illaluktande.

Trots de låga nivåerna var det vanligt med rapporter om besvär från luftvägarna och andra hälsoproblem bland personer som vistades i dessa miljöer.

– Troligen finns flera förklaringar att upptäcka till detta. En möjlighet är att mögellukten, i tron att den utgör en hälsofara, skapar oro och stressrelaterade och inflammatoriska symtom. Denna förklaringsmodell måste dock undersökas närmare i fortsatta studier, säger Johnny Lorentzen.

Är det farligt att andas in kloranisoler i inomhusluften?

– I den toxikologiska utvärdering som ingår i vår studie kommer vi fram till slutsatsen att de inte direkt utgör en hälsorisk, säger Johnny Lorentzen.

Även om mögellukt i sig inte är skadlig och oftast inte en signal om några mer omfattande mögel- och fuktproblem i byggnaderna anser forskarna att den är ett komfortproblem som bör åtgärdas.

– Här kan våra nya rön bidra till att undvika onödiga kosnader genom att tidigt identifiera kloranisoler som orsak till luktproblem och sätta in rätt åtgärder. Att bygga bort luktproblem i alla hus skulle dock bli mycket dyrt, säger Johnny Lorentzen.

1979 förbjöds klorofenoler i byggnadsmaterial, men under lång tid dessförinnan förespråkade bland annat dåvarande Statens planverk impregnerat trä som alternativ till fuktspärrar. Bör staten ta det ekonomiska ansvaret för att åtgärda problem med mögellukt i miljonprogrammets byggnader?

– Staten inrättade ju en fond för fukt och mögelskador för att hjälpa till med den tidens byggproblem, men den är nedlagd sedan flera år. Det är kanske inte så troligt att den återuppstår, trots att träskyddsmedel finns kvar i många byggnader, säger Johnny Lorentzon.

Flera miljoner människor arbetar och bor i byggnader som tillkom under miljonprogrammet. Forskarna ser dem som något av tickande "mögelluktbomber".

– Med ett varmare och fuktigare klimat kan vi förvänta oss att fler byggnader får problem av att klorfenoler i trädskyddsmedel omvandlas till illaluktande kloranisoler, säger Johnny Lorentzen.

Hela studien kan läsas på http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ina.12207/pdf