Sommaren 2018 förstördes tusentals hektar skog i bränder runtom i Sverige. Räddningstjänst kallades in från hela landet för att undsätta de lokala styrkorna på plats i Dalarna och Hälsingland. Hundratals människor evakuerades från sina hem och Peter Hultqvist (S) blev den första försvarsministern någonsin som, i ett försök att stoppa bränderna, bombat Sverige. Samtidigt som läget även var extremt i Uppsala län skickade brandförsvaret en styrka till Ljusdal.

Både hel- och deltidsbrandmän kämpade mot lågorna. Men ersättningarna skiljde sig åt.

– Det sänder inga bra signaler, säger Fredrik Sjöberg, facklig ombudsman och deltidsbrandman i Storvreta.

Artikelbild

| Fredrik Sjöberg, fackombudsman och deltidsbrandman i Storvreta. Han tillhör de mer erfarna med sina snart fem år inom kåren. Enligt Brandmännens riksförbund sa drygt 700 deltidsbrandmän upp sig i protest efter avtalsförhandlingar 2017.

Läs mer:Uppror bland deltidsbrandmännen

Han har arbetat sedan 2014 och sett hur situationen både förändrats och försämrats. Han berättar att det positiva med sommarens skogsbränder är att intresset ökat bland allmänheten och att fler därför sökt sig till räddningstjänsten. Han har precis bevittnat 14 nya rekryter som avslutat sin grundutbildning.

Men det är inte bara ersättningarna som försvårar rekryteringen av deltidsbrandmän.

– Det ställs tuffa krav på deltidsbrandmän som kan vara svåra att uppnå för människor som är intresserade. Under beredskapsveckorna ska man ha en viss framkörningstid till stationen både från jobbet och hemmet. Man kan aldrig säga att man kan lämna barn till skolan då man är standby vid larm. För en familj krävs det två bilar och det får vi ingen ersättning för – det kostar väldigt mycket att vara deltidsbrandman, säger Fredrik Sjöberg.

Artikelbild

| Fredrik Sjöberg, fackombudsman och deltidsbrandman i Storvreta.

Läs mer: Tre av fyra brandmän slutar i protest

Fredrik Sjöberg ställer mycket av sitt hopp till de pågående förhandlingarna mellan fackförbunden och SKL (Sveriges kommuner och landsting). Enligt Brandmännens riksförbund var det avtalet 2017 som gjorde att drygt 700 deltidsbrandmän sa upp sig. Förhandlingarna blev brutala och slutade med en förlikning i Arbetsdomstolen efter att SKL hävdat att fackförbunden uppmanat till massuppsägningar.

Artikelbild

| Förlikningsavtalet som slöts i Arbetsdomstolen mellan Sveriges kommuner och landsting och fackförbunden efter att SKL stämt facket för att ha uppmanat till massuppsägningar.

– Gruppkänslan och utrustningen är bra så det är inte där felet ligger utan ersättningarna måste lyftas. Man måste hitta ett system där man belönar kompetens om man stannar länge i yrket – det skulle förhindra den höga personalomsättningen och samtidigt bidra till att bygga upp en erfarenhetsbank inom kåren, säger Fredrik Sjöberg.