Underskottet spräcker halvmiljardsgränsen

I månadsrapporten för oktober konstaterar sjukhusledningen att vårdplatsläget har fortsatt att försämras, vilket också UNT visat i sin granskning. Det tillsammans med materialkrisen samt en budgeteringsmiss har lett till minskade intäkter på 76 miljoner kronor. Det är bara en månad sedan som underskottet för året skrevs upp med 100 miljoner kronor.

Malin Sjöberg-Högrell (L), regionråd och ordförande i sjukhusstyrelsen, är inte nöjd.

– Det här är absolut inte det jag ville se, att man försämrat prognosen med ytterligare 50 miljoner kronor. Jag tror inte att det är realistiska prognoser som vi har fått, säger hon.

Håller den här prognosen året ut?

– Jag har tillsammans med regionkontoret tittat på den här prognosen och bedömningen är att kostnadssidan håller. Intäkterna är svårare, det ska jag vara helt ärlig med. Men jag har dubbelkollat och dubbelfrågat innan rapporten skickades i väg, säger Malin Sjöberg-Högrell.

Det är vårdplatsbristen som gör att det är vanskligare att ge en prognos för intäkterna för riks- och regionvården. 

Hur är ditt förtroende för sjukhusledningen nu?

– Det är klart att förtroendet naggas i kanten av prognoserna. Men jag måste lita på de siffror jag får, och vi har ett bra samarbete med sjukhusledningen. De har förstått allvaret.

Det bekymmersamma läget gör också att sjukhuset börjar nästa år med en rejäl uppförsbacke. Enligt den budget som regionfullmäktige just antagit accepterar politikerna att Akademiska sjukhuset gör ett underskott på 204 miljoner kronor. Årets resultat innebär att det är ett stort gap att överbrygga för att nå dit.

De fulla kostnaderna för materialkrisen har inte beräknats än. I rapporten finns en grov uppskattning av kostnaderna för att bygga upp ett beredskapslager samt minskade intäkter för såld vård. Totalt innebär dessa poster att materialkostnaden kostat Akademiska sjukhuset ungefär 10 miljoner kronor. 

Till det kommer bland annat kostnader för den arbetstid som personalen har behövt lägga på att hantera materialflödet samt ökade kostnader för akutbeställningar av förbrukningsmaterial. 

Under oktober har 9 200 arbetstimmar rapporterats till följd av materialkrisen. Med en genomsnittlig timkostnad på 500 kronor innebär det merarbetet en kostnad på ytterligare 4,6 miljoner kronor.

Vilka kostnader som uppstått till följd av materialkrisen på andra håll finns ingen beräkning av.