En plockanalys innebär att hushållsavfall från olika områden samlas in och kontrolleras för att se vad som sorterats fel. I den plockanalys som utfördes under 2018 analyserades innehållet i hushållsavfall från 2 647 hushåll i Gamla Uppsala, Almunge och Sala Backe. Analysen visar att Uppsalaborna behöver bli bättre på att källsortera både förpackningar och matavfall.

Cirka 37 procent av det som Uppsalaborna slänger i brännbart är tidningar och förpackningar. Och snittet för slängt matavfall i de brännbara soporna låg på 28,5 procent för lägenhetshushåll och 29 procent för villahushåll. Motsvarande siffra för hela Sverige är 25 procent för lägenheter och 21,5 procent för villor.

Linda Hallenberg, marknads- och kommunikationschef på Uppsala Vatten och Avfall AB, är inte förvånad över resultatet.

– Nej, vi vet att alltför mycket slängs i de brännbara soporna. Uppsala ligger också lite sämre till än övriga landet när det gäller utsorteringsgrad. En förklaring är att Uppsala är en studentstad och vi ser tyvärr att studenter inte källsorterar i så hög grad. En annan förklaring är att Uppsala har en högre andel flerfamiljshus än övriga landet och hushåll i flerfamiljshus källsorterar i lägre grad än villahushåll, vilket kan bero på att man har mindre plats för sopsorteringskärl.

Vad drar ni för slutsatser av plockanalysen?

– Att det finns en stor potential till ökad källsortering för främst matavfall, tidningar samt förpackningar. I Uppsala gör vi både biogas och biogödsel av matavfallet. Vi kör bussarna på biogas och har lokala lantbrukare som kan använda gödslet, så det är rent resursslöseri att vi betalar för att bränna avfall som kan återvinnas.

Vad får det för ekonomiska och miljömässiga effekter att Uppsalaborna inte källsorterar fullt ut?

– Om man jämför behandlingskostnaderna för energiutvinning och biogasproduktion är de relativt lika. Men intäkterna från biogasförsäljning kommer kommunen till del. När man väljer behandlingsmetod vill man välja det bästa möjliga för varje avfallsslag.

– Det är ett högre energivärde i biogas än i värmen man får ut vid förbränning. Den stora vinsten är dock miljömässig då vi återför näringsämnena till jorden samt tillverkar biogas som ersätter bränslen som är sämre för miljön, säger Linda Hallenberg.

Plockanalysen visade att ca 29 procent av det som slängs som brännbart hushållsavfall är matavfall.

– Det innebär att runt 7 200 ton matavfall går till förbränning under ett år. Av 7 200 ton matavfall kan man tillverka cirka 1 000 000 kubikmeter fordonsgas, vilket räcker för att 100 bilar ska kunna köra 3 varv var runt jordklotet.

Plockanalysen visade också att cirka 37 procent av det som slängs som brännbart hushållsavfall i Uppsala är tidningar och förpackningar. Kostnaden för förbränning ligger enligt Linda Hallenberg på cirka åtta miljoner kronor om året.

– Kostnaden läggs på avfallstaxan och betalas av våra kunder. Och kunderna har redan betalat för återvinningen av förpackningen eller tidningen när de köpte varan, eftersom en avgift för kommande återvinning är inkluderad i priset. Så en osorterad förpackning innebär dubbla kostnader för kunden. Dessutom är det stort resursslöseri och dåligt ur miljöhänseende att inte återvinna sina pappers- och plastförpackningar, eftersom jungfruråvara i form av exempelvis träd måste användas för att tillverka nya.