Mellan 2012 och 2017 ökade antalet orosanmälningar för barn och ungdomar med 93 procent, räknat per arbetad timme inom socialtjänsten. Det framgår av en rapport från socialförvaltningen i Uppsala, (se faktaruta).

Under 2018 har läget ytterligare förvärrats, enligt Akademikerförbundet SSR i Uppsala som organiserar socionomer.

– I och med den ökande arbetsbördan blir en del anmälningar liggande innan en utredning kan komma igång. Dessutom har ribban höjts för vid vilka situationer en utredning ska starta, berättar Maria Persson, ordförande vid Akademikerförbundet SSR i Uppsala.

Artikelbild

| Det krävs mer än tidigare innan socialtjänsten startar en utredning till följd av en orosanmälan. Det uppger representanter för Akademikerförbundet SSR i Uppsala. Fr v Niklas Zetterberg, Maria Persson och My Eriksson.

Vilka blir då följderna vid händelser där barn och ungdomar misstänks fara illa?

– Vid akuta ärenden där våld finns med i bilden sätts åtgärder alltid in direkt. Men säg att en förskola anmäler att ett barn upprepade gånger kommer för sent och ofta har smutsiga kläder, vilket kan vara signaler om allvarligare problem, då kan det dröja tills en utredning startar, säger Maria Persson.

Niklas Zetterberg, behandlare vid Ungdomscentrum och fackligt aktiv, ger ett exempel:

– En skola anmäler misstankar om att en kille röker cannabis. Men ingen utredning inleds eftersom bedömningen blivit stramare beroende på den stora ökningen av anmälningar.

Artikelbild

Antal orosanmälningar som inkommit till socialförvaltningen i Uppsala gällande barn och unga 0-20 år. Källa: Socialförvaltningen.

– Först när polisen några månader senare tagit killen för narkotikabrott inleder socialtjänsten en utredning och under tiden kan hans missbruk ha förvärrats avsevärt.

Utredningarna syftar dels till att förhindra att barn far illa, dels till att undersöka vilka insatser som behövs. Det kan vara allt från samtalsstöd till tvångsomhändertagande.

My Eriksson, vice ordförande vid Akademikerförbundet SSR i Uppsala, framhåller att kvaliteten på utredningarna riskerar att bli sämre i takt med den ökande arbetsbördan:

– Utredningarna måste vara klara inom fyra månader. Om anmälningen först varit liggande ett par månader kan det bli svårt att hinna träffa barnet och föräldrarna så många gånger som behövs för att utredningen ska hålla en hög kvalitet och för att fastställa att rätt insatser sätts in.

– Ofta behövs flera möten för att bygga upp ett förtroende. Jag har varit med om att till exempel tonårstjejer öppnat upp och berättat om självskadebeteende först när man har träffats flera gånger.

Att läget är pressat är inget nytt. Socialsekreterare i Uppsala började slå larm redan 2012. Men problemen har fortsatt i form av stress och av att många söker sig bort från socialtjänsten med vakanta tjänster som följd.

För att fylla vakanserna tar socialförvaltningen in dyra konsulter på korttidsbasis. Det innebär sämre kontinuitet och att familjer med långvarigt stödbehov får träffa nya handläggare upprepade gånger.

De fackliga företrädare som UNT intervjuar säger att deras rop på mer resurser under åren inte gett resultat.

– Svaret från socialförvaltningens ledning är att budgeten ska vara i balans och att de inte får mer pengar från politikerna, säger Niklas Zetterberg.

2016 gjordes 41 tvångsomhändertaganden av barn och unga i Uppsala. 2018 hade siffran stigit till 71 ärenden.

– En orsak kan vara att vi inom socialtjänsten kommer in allt senare då problemen blivit så allvarliga att det krävs ett omhändertagande, säger Maria Persson.

– Risken vi nu står inför är att det kan bli besparingar inom öppenvården. Blir det färre frivilliga lösningar kan det medföra ännu fler omhändertaganden och de kostar ofta mycket pengar.