Han och Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, fanns på plats vid tisdagens kunskapsseminarium i Uppsala. Inbjudna var personal från flera olika verksamheter inom länets åtta kommuner. Syftet var att diskutera och fundera över hur man bör hantera konkreta situationer som kan uppstå i den dagliga verksamheten inom till exempel skolan, socialtjänsten och polisen.

Enligt Anna Carlstedt, som utsågs till nationell samordnare vid årsskiftet, finns tre grenar av den våldsbevakande extremism.

– Det handlar om vänster, höger och islamistisk extremism, säger hon och tillägger att alla tre kategorierna finns i Uppsala län.

Det senaste exemplet är Tierp där kommunen och ryttarklubben i förra veckan polisanmälde nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) efter en aktion riktad mot ett integrationsprojekt. NMR spred flygblad där bland annat kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson (S) pekades ut som folkförrädare. Dessutom sattes avspärrningar upp med NMR:s plastband.

– Agerandet är typiskt för dem och det var helt rätt att polisanmäla, kommenterar Anna Carlstedt.

Hon ser positivt på det arbete som byggts upp sedan regeringen Reinfeldt 2014 tog initiativ till en nationell samordnare. Basen utgörs av det arbete som görs på kommunal nivå och av civilsamhällets organisationer, i toppen finns samordnaren som arbetar för att förbättra samverkan mellan alla parter. Däremellan finns länsstyrelserna.

– Vår funktion har inte varit så tydlig hittills, men vi deltar gärna i arbetet. Vi har goda kontakter med kommunerna och hanterar frågor som skär på tvären, säger Johan von Knorring.

Av bland annat den anledningen är det landets länsstyrelser som i samarbete med nationella samordnaren arrangerar seminarier som det i Uppsala. Sedan 2014 har ett 20-tal sådana anordnats plus att fler än 260 kommuner har besökts.

– Det är förstås bra för personer som arbetar inom skola, polis eller socialtjänst att få träffa kolleger och utbyta erfarenheter. Vi passar på att inventera behoven och vill också konkretisera hur man kan jobba praktiskt när olika situationer uppstår, säger Anna Carlstedt.

Det kan handla om hur en skola bör agera om elever uttrycker positiva åsikter om exempelvis IS. Enligt Anna Carlstedt är lärarna oftast bra på att hantera sådana situationer, men det kan vara bra att ha rutiner för när och av vem en orosanmälan ska göras.

LÄS MER: Lite extremism i Uppsala kommun