Uppsala kommun växer och antalet elever väntas bli fler. Men skolgårdarna ökar inte i storlek i takt med antalet elever. Över hela landet, samt i Uppsala län, krymper utemiljöerna på skolgårdarna, enligt en ny kartläggning som Boverket gjort.

– Skolgårdens yta måste vara tillräckligt stor så att den tål barnen och barnens spring. Men de senaste tre åren har ytan minskat med knappt fyra kvadratmeter per elev i riket, säger Petter Åkerblom, univsitetslektor inom landskapsarkitektur på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Han är en av landets experter på skolornas utemiljö och var projektledare från SLU när Boverket gjorde en vägledning på området 2015.

– Det handlar om att skapa en miljö där ungarna tycker att det är roligt att vara ute. Det måste finnas sådant som triggar i gång fantasin och får dem att vilja träffas och göra saker ute, säger Petter Åkerblom.

Elever ska ha tillgång till olika sorters växtlighet, kunna gömma sig och springa över öppna ytor. För äldre barn är det också viktigt med hängplatser, bänkar som står i grupp så att ungdomarna kan sitta tillsammans och prata, anser Petter Åkerblom.

Boverket rekommenderar att varje elev ska ha minst 30 kvadratmeter fri yta på skolgården. När utbildningsförvaltningen i Uppsala ska beställa en byggnation av en ny grundskola, som till exempel kommunens tre nya skolor i Tiunda, Lindbacken och Jumkil, ligger rekommendationen som ett krav. Men när det gäller äldre skolor så kan Uppsala kommun frångå Boverkets råd.

– I Uppsala har vi ett nämndbeslut från 2011 som säger att man kan acceptera en yta på 20 kvadratmeter per barn förutsatt att skolan ligger vid en park, som då kan kompensera för Boverkets rekommendationer, säger Jesper Djupström, avdelningschef för pedagogiska lokaler på utbildningsförvaltningen.

Elever som går på Uppsala kommuns skolor hade läsåret 2016/2017 drygt 44 kvadratmeter per elev, medan grundskoleelever på friskolor hade i genomsnitt endast 25.

Petter Åkerblom menar att ett skäl till att många skolgårdar har asfaltsmark är för att de har för liten yta per elev. Det handlar om att förhindra slitage.

– Vem vill skicka ut sin unge i en asfaltsöken? Nej, miljön ska vara grön och skön, säger han.

En ny forskningsöversikt som bland andra Petter Åkerblom gjort visar att undervisning under bar himmel kan vara ett bra komplement till traditionell klassrumsundervisning.

– Det finns starka vetenskapliga belägg för att lärandet förbättras och eleverna blir mer motiverade.