För treorna på Fyrisskolan pågår just nu opponeringar på elevernas projektarbeten. Ester Arévalo Olsson är lättad över att hon blivit godkänd, men Rim Tanoukhi får inte besked förrän på måndag.

– Jag skrev en uppsats om folkmorden i Rwanda, jag är lite nervös.

I ett kalt grupprum, inte långt från de pågående opponeringarna, sitter de runt ett bord tillsammans med Fredrik Yngve och Mazlum Yildiz. Vi diskuterar ungdomsspråk och kommer snabbt in på slang.

Artikelbild

| Ungdomsspråk. "Slang är ett sätt att nå varandra", säger Ester Arévalo Olsson nere till vänster.

– Jag har väldigt mycket slang i mitt språk, men det beror på vem jag pratar med, säger Rim, 19 år. Hon tycker att språket blir roligare och mer varierat med slanguttryck. Och språket förändras snabbt, gruppen konstaterar att de hade helt andra uttryck bara för några år sedan när de gick i högstadiet.

– Det kommer nya ord hela tiden, och man vill ha det så. Språket blir mer glatt. Det finns massa ord som vi sa förut som vi inte använder längre. En tjej är inte en guss längre, det är en gäri.

Fredrik, 18 år, har suttit tillbakalutad i stolen tills nu. Han böjer sig nu framåt och knäpper fingrarna på bordet.

– Ja, det är samma sak som med kläder, det finns alltid nya stilar som man vill följa.

Artikelbild

| Missuppfattade. Eleverna menar att vuxna har en felaktig bild av ungdomsspråket.

En mobilvibration hörs från någons jacka, men ingen tar notis om ljudet.

– Men det betyder inte att vi glömmer de andra orden, att vi tappar språket! Det blir bara bredare. Många vuxna tror att vi inte längre kan prata formell svenska, men det stämmer inte. Vi skriver fortfarande uppsatser och analyser i skolan där det krävs ett bra språk, vi anpassar oss.

Artikelbild

| Fredrik Yngve, 18 år, går teknikprogrammet på Fyrisskolan.

Rim Tanoukhi gestikulerar stort och höjer rösten. De andra instämmer och tystnar sedan. Persiennerna är neddragna i det lilla grupprummet, men en solstråle når genom skyddet och ljuset faller på bordskanten. Skratt och höga röster hörs utifrån skolgården utanför.

Fett är bra, keff är dåligt och shuno är en vanlig kille. Slang har inte bara en uppmuntrande effekt. Ester Arévalo Olsson, 18, poängterar att effekten av det kan vara ett sätt att visa att man hör ihop, eller stänga ute andra.

Artikelbild

| Ester Arévalo Olsson, 18 år, går sista året på samhällsprogrammet.

– Att använda slang är ett sätt att nå varandra. Vissa uttryck kan skilja sig mellan kompisgäng, men också bland ungdomar i olika städer.

Mazlum Yildiz, 18, sitter tyst och funderar en stund medan de andra diskuterar.

Artikelbild

| Mazlum Yildiz, 18 år, går naturprogrammet på Fyrisskolan.

– Jag tror att slang i sig har förändrats. Nu är det inte bara förenklingar i svenskan, det kan komma ord från andra språk, säger han.

Rim håller med.

Artikelbild

| Rim Tanoukhi, 19 år, går i samma klass som Ester på samhällsprogrammet.

– Absolut, i dag finns ju låneord från arabiskan, turkiskan, det finns ord från somaliskan. När man hör flera språk blandas de för att man lättare kan förstå varann, och så hänger vissa ord kvar.

– Jag spelar mycket dataspel, därifrån sprids många engelska uttryck. Till exempel "op", "over-powered". Man säger det när någon är väldigt stark, berättar Fredrik Yngve.

– Jag hörde det senast i går när någon var het på fotbollsplanen, att någon sa att han var "op", flikar Mazlum in.

Det är inte bara nya ord som kommer med Internet och sociala medier. Mazlum menar att det också gör att de skriver och läser ständigt, oavsett var de är.

– Man skriver hela tiden i chattar och på sms, och samma med läsandet – det är så lätt att läsa nyheter i mobilen till exempel så jag tror att jag läser mer nu och utvecklar språket utan att jag tänker på det.

Hur är tonen på Internet och i chattar jämfört med när man pratar ansikte mot ansikte?

Fredrik harklar sig.

– Visst kan tonen bli hårdare, men samtidigt tar man det inte på särskilt stort allvar just eftersom man vet hur lätt det är att slänga ur sig grejer på nätet eller när man spelar. Det vet alla.