Kampen mot oseriösa arbetsgivare har intensifierats. Sedan ett par år tillbaka genomför Arbetsmiljöverket tillsammans med andra myndigheter, som gränspolisen och Skatteverket, oannonserade tillslag mot företag som medvetet och ibland systematiskt bryter mot olika regelverk. 2017 var antalet tillslag 161, i fjol hade siffran stigit till drygt 1 100 och hittills i år är antalet redan uppe över 1 200.

Sängar överallt

Kontrollerna riktas nästan uteslutande mot kända problembranscher som bygg, hotell och restaurang, städ och fordonsreparation – och det är bara utländsk arbetskraft som utnyttjas.

Artikelbild

| Exploateringen handlar om allt från en riskfylld arbetsmiljö till lönedumpning.

Vi har aldrig sprungit på någon svensk, faktiskt, säger Mikael Roos, som är inspektör på Arbetsmiljöverket.

Förekomsten av fusk, regelöverträdelser och brottslighet beskrivs som omfattande och allvarlig.

Det har spridit sig. Förr var det mest bygg och städ, i dag ser vi det på bilrekond, biltvättar, bilverkstäder, däckverkstäder, rörfirmor, transport. Så det här sväller, säger Mikael Roos.
För tio år sedan var det oerhört ovanligt att vi överhuvudtaget såg en säng på bilverkstäder. I dag finns det överallt.

Dumpar löner

Antalet personer som kommer till Sverige från utlandet för att arbeta har ökat kraftigt. Bland dem som hittas vid tillslagen finns EU-medborgare, personer som tagit sig in med exempelvis turistvisum och asylsökande som fått avslag men inte lämnat landet. Många har också kommit på arbetstillstånd.

Exploateringen handlar om allt från en riskfylld arbetsmiljö till lönedumpning. Information finns om papperslösa kvinnor som städar för 12 kronor i timmen, och byggarbetare som jobbar för 30–35 kronor i timmen.

Man sitter och sover i kalla blöta lokaler, byggnadsställningarna är totalkatastrof, strömkablar sticker rakt ut från väggarna. Unga killar som inte ens har strumpor utan har lindat fötterna med trasor, säger Mikael Roos.

Även Jerk Wiberg, gruppchef vid gränspolisen i region Stockholm, har sett mycket elände.

Varför väljer arbetsgivare att ta någon från andra sidan jordklotet för att arbeta som städare eller diskare, i stället för att anställa exempelvis en arbetslös nyanländ här? Det borde svenska myndigheter fråga sig. Det säger ju sig självt att den som kommer blir helt beroende av arbetsgivarens välvilja, säger han.

Satt i system

Vad gäller arbetstillstånden är det "oerhört vanligt" att arbetaren fått betala för det, enligt Roos.

Ofta har de blivit lovade att de ska få ganska bra betalt, men sedan får de betala för sovplatsen, maten, transporten – allt – och blir i stället satta i skuld.

Roos hävdar att det finns arbetsgivare som satt i system att kontinuerligt ta in personer från länder utanför EU mot pengar.

Det finns ett antal bolag som tar in tredjelandsmedborgare kontinuerligt. Om alla får betala 100 000 kronor för att få tillstånd, och man tar in 10–20 stycken om året, så blir det ganska mycket pengar.

Samtidigt är det svårt att komma åt rent polisiärt eftersom det inte är själva arbetstillstånden som är falska, bara grunderna de blivit godkända på.

Officiellt måste de få en avtalsenlig lön, och det får de också officiellt. Men de här krakarna får ju ofta betala tillbaka hälften av den till arbetsgivaren. Men det går inte att bevisa sådant. Vi får sådana uppgifter under bordet, men ingen vill stå för det, säger Jerk Wiberg.

Tre av 100

Myndigheterna konstaterar att kontrollerna av utländska arbetstagare är resurskrävande. Mer effektivt vore, enligt dem, att begränsa inflödet av illegal arbetskraft. Men i dag är lagstiftningen tandlös och resurser saknas, enligt Jerk Wiberg, som ger följande exempel:

Säg att det kommer 100 personer med baltbåten till Värtahamnen – ukrainare och uzbeker med korttidsviseringar, som vi ser direkt ska ut på något bygge. Det som möter dem är kanske fyra poliser. Vi kan greppa ungefär tre. Varje gubbe tar två–tre timmar att handlägga, innan vi kan neka dem inresa och skicka tillbaka dem. Så av 100 fick 3 åka hem och 97 kom igenom.

Fusket och brottsligheten på arbetsmarknaden riskerar att bli systemhotande, anser han.

Det slår ju sönder hela det svenska systemet. Det handlar om stora skatteintäkter som försvinner. Det blir mindre pengar till vår välfärd och svenska schyssta företag slås ut av dessa företag som använder den här arbetskraften.