Att tisdagens möte mellan EU:s och vÀstra Balkans ledare hölls i just Albaniens huvudstad hyllades som en symbolisk handling och vÀckte förhoppningar pÄ vÀstra Balkan, en region vars sex lÀnder i Äratal har knackat förgÀves pÄ EU:s dörr.
Men efter mötet Àr statsminister Ulf Kristersson (M) skeptisk. Mycket ÄterstÄr innan Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien kan anses uppfylla EU:s villkor, sÀger han. Samtidigt Àr det kanske viktigare Àn nÄgonsin att knyta lÀnderna pÄ vÀstra Balkan nÀrmare EU.
ââTittar man pĂ„ migrationsströmmar sĂ„ Ă€r det alldeles uppenbart att det finns stora risker för EU att ha fortsatt instabilitet i den hĂ€r delen av Europa, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââAntingen sĂ„ kan vi exportera stabilitet och ordning till en del av Europa som behöver mer av det, annars kommer vi fĂ„ importera oordning och stora problem som vi gör i dag.
Stort för Albanien
FrĂ„n en svensk horisont finns det starka skĂ€l att stĂ€rka samarbetet med vĂ€stra Balkan, enligt statsministern som sĂ€ger att mĂ„nga problem â vapen, droger, olaglig migration â kommer till Sverige via vĂ€stra Balkan.
ââVi har sĂ„ mĂ„nga problem i Europa som bara gĂ„r att lösa om ocksĂ„ den hĂ€r delen av Europa fĂ„r ordning och stabilitet, sĂ€ger Kristersson.
För Albanien, som fram till 1990 var sÄ gott som avskuret frÄn resten av Europa och vÀrlden under kommunistdiktatorn Enver Hoxhas auktoritÀra styre, var toppmötet mellan EU:s och vÀstra Balkans ledare en enorm begivenhet. PremiÀrminister Edi Rama kallade det "den viktigaste hÀndelsen nÄgonsin" för Albaniens internationella relationer.
Rama har tidigare kritiserat EU för att slĂ€pa fötterna efter sig nĂ€r det kommer till att godkĂ€nna nya medlemsstater. Vissa av lĂ€nderna pĂ„ vĂ€stra Balkan har stĂ„tt i EU:s vĂ€ntrum i över tio Ă„r â Nordmakedonien i hela 18. Framför allt kvarstĂ„r frĂ„getecken kring rĂ€ttssĂ€kerhet, korruption och organiserad brottslighet i de sex lĂ€nderna. EU har ocksĂ„ meddelat att lĂ€nderna mĂ„ste stĂ€rka pressfriheten för att vĂ€lkomnas in i Bryssels vĂ€rme.
EU i stÀllet för Ryssland
Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina förtydligat behovet av starka allianser. Att lĂ€gga EU-mötet i Tirana â och bland annat skriva under ett symboliskt avtal om lĂ€gre roamingkostnader mellan EU och vĂ€stra Balkan â ses av bedömare som ett köttben avsett att tillfĂ€lligt mĂ€tta regionen och se till att de inte börjar leta sig andra vĂ€nner. Framför allt vill EU se till att ryska och kinesiska intressen hĂ„ller sig borta â och i första hand Ă€r det Serbiens varma relation med Kreml som vĂ€cker europeisk oro.
ââDet Ă€r alldeles uppenbart att andra lĂ€nder vill utöva inflytande. Det finns starka europeiska skĂ€l att se till att lĂ€nder som i dag inte Ă€r i gemenskapen men som vill komma in ocksĂ„ har goda möjligheter, men lika starka skĂ€l att se till att de lĂ€nder som kommer in Ă€r kapabla att leva upp till de tuffa villkor som finns, sĂ€ger Ulf Kristersson.
Energikrisen stod ocksÄ pÄ agendan för EU- och Balkanledarna. EU utlovade ett stödpaket om en miljard euro för att hjÀlpa vÀstra Balkan, vars sex lÀnder Äterkommande placerar sig högt pÄ topplistorna över Europas fattigaste lÀnder, igenom krisen och stötta förnybara energilösningar.
MigrationslÀget var en annan huvudfrÄga under mötet, dÄ antalet mÀnniskor som försöker ta sig till EU via just vÀstra Balkan har stigit kraftigt det senaste Äret. Under mÄndagen lanserade EU en krisplan bestÄende av bland annat tuffare kontroller vid grÀnserna och ökat ÄtersÀndande för att tackla de ökande flyktingströmmarna.