Uppropen började skalla i slutet av augusti, nÀr den populÀra programledaren Sofie Linde tog ton under en humorgala i tv.
Linde berÀttade hur hon som 18-Ärig nyanstÀlld vid Danmarks Radio blivit uppmanad att ge en "stor tv-topp" oralsex, under hot om att denne annars skulle förstöra hennes karriÀr för all framtid.
Det kĂ€nslomĂ€ssiga framtrĂ€dandet â dĂ€r Linde tittade in i kameran och sade "du vet vem du Ă€r" â har följts av en lĂ„ng rad metoo-upprop inom flera branscher.
"Debatt om hÀxjakt"
ââDĂ€r och dĂ„ exploderade det, sĂ€ger Drude Dahlerup, dansk-svensk professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som bedrivit mycket genusvetenskaplig forskning och lĂ€nge engagerat sig i kvinnorĂ€ttsfrĂ„gor.
ââDet verkar ha funnits en vĂ€ldigt stor frustration efter den första metoo-vĂ€ndan, med att det inte kom i gĂ„ng nĂ„gon ordentlig debatt.
Metoo-rörelsens framfart 2017 orsakade relativt lite uppstÄndelse i Danmark, inte minst i jÀmförelse med Sverige.
Drude Dahlerup ser flera förklaringar, bland annat att den fick sval respons av danska politiker och att den inte fick fÀste pÄ bred front via till exempel branschspecifika upprop och hashtaggar i sociala medier.
ââFramför allt blev det vĂ€ldigt mycket debatt om en hĂ€xjakt pĂ„ mĂ€n, Ă€ven om i stort sett inga danska kĂ€nda mĂ€n blev uthĂ€ngda med anklagelser. Det var frĂ€mst kulturmĂ€n som förde fram detta, och en del kvinnor, vilket gjorde debatten vĂ€ldigt svĂ„r att gĂ„ in i. Det kom inte att handla om trakasserier eller övergrepp mot kvinnor, sĂ€ger hon.
ââEn förklaring Ă€r att den danska jĂ€mstĂ€lldhetsdebatten under vĂ€ldigt lĂ„ng tid har varit stagnerad och matt, i flera decennier faktiskt. Diskursen har varit ungefĂ€r "jĂ€mstĂ€lldhet, det finns ju redan hĂ€r".
Skrevs mycket mindre
Under den första metoo-vÄgen skrevs det nÀstan fyra gÄnger sÄ mycket om rörelsen i svenska tidningar som i danska, enligt en studie som kom förra Äret. Och i de danska tidningarna hamnade det mesta pÄ debatt- och kultursidorna.
ââVi kunde se att debatten stĂ€ngdes ned i Danmark och att om man gick ut som kvinna blev man förlöjligad och misstĂ€nkliggjord. Det kom en reaktion dĂ€r det talades om att mĂ€n utsattes för hĂ€xjakt och folkdomstolar, sĂ€ger Jannie MĂžller Hartley, docent i journalistik vid Roskildes universitet, tidigare journalist och en av upphovspersonerna till studien.
En avgörande skillnad nu Ă€r att en sĂ„ folkkĂ€r och erkĂ€nd person som Sofie Linde gick i tĂ€ten, enligt MĂžller Hartley. Lindes tv-tal följdes kort dĂ€rpĂ„ av ett upprop i mediebranschen, med ett öppet stödbrev som över 1 600 kvinnor skrivit under. Sedan har det skett upprop och kommit vittnesmĂ„l frĂ„n bland annat musiker, skĂ„despelare, lĂ€kare, jurister â och politiker.
ââDet Ă€r en skillnad att sĂ„ mĂ„nga kvinnor kliver fram, Ă€ven frĂ„n den politiska miljön. Det blir fler aktörer och det Ă€r ocksĂ„ fler mĂ€n som ansluter sig till debatten, sĂ€ger Jannie MĂžller Hartley.
LÀrdomar frÄn Sverige
Det finns sÄ hÀr lÄngt ocksÄ skillnader i hur sexismen uppmÀrksammas.
Aftonbladets tidigare kulturchef Ă sa Linderborg â som kritiserats kraftigt för lĂ„ngtgĂ„ende publiceringar under metoo-hösten 2017 â skriver i ett debattinlĂ€gg i den danska dagstidningen Information att Danmark tycks ha lĂ€rt sig av Sveriges fel. Hon skriver att mĂ€ns karriĂ€rer kunde förgöras via enskilda inlĂ€gg i sociala medier i Sverige och att man i Danmark i stĂ€llet ser ut att "skapa en debatt om makt och mĂ€nsklig interaktion".
2017 gick svenska medier kanske lite för lÄngt, medan de danska kanske inte gick tillrÀckligt lÄngt, enligt Jannie MÞller Hartley.
ââNu Ă€r det inga namn som kommer fram i Danmark utan kampen har tagits internt pĂ„ arbetsplatserna. Som en följd har man inte hĂ€ngt ut personer pĂ„ förstasidorna eller haft kampanjartad journalistik för att tĂ€cka problemet.
2017 anvÀndes Sveriges metoo-uppstÄndelse med uthÀngningar av mÀn ofta som ett slagtrÀ i den danska debatten, men det verkar som att fler saker letade sig över sundet, enligt professor Drude Dahlerup.
ââDet verkar som att vissa tĂ€nkt att det finns saker att lĂ€ra sig av kvinnorörelsen i Sverige ocksĂ„, sĂ€ger hon.