Danmark tar itu med sexismen – tre Ă„r senare

En metoo-vĂ„g har tagit fart i Danmark – med helt ny kraft. Tre Ă„r efter att rörelsen gjorde avtryck i mĂ„nga andra lĂ€nder kliver mĂ€ngder av danska kvinnor fram och fĂ„r sina vittnesmĂ„l uppmĂ€rksammade.

Den populÀra tv-profilen Sofie Linde tog tillfÀllet i akt nÀr hon ledde en humorgala och berÀttade om trakasserier hon utsatts för. Det startade en andra metoo-vÄg i Danmark, med förnyad kraft.

Den populÀra tv-profilen Sofie Linde tog tillfÀllet i akt nÀr hon ledde en humorgala och berÀttade om trakasserier hon utsatts för. Det startade en andra metoo-vÄg i Danmark, med förnyad kraft.

Foto: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT

Brott & Straff2020-10-05 11:05

Uppropen började skalla i slutet av augusti, nÀr den populÀra programledaren Sofie Linde tog ton under en humorgala i tv.

Linde berÀttade hur hon som 18-Ärig nyanstÀlld vid Danmarks Radio blivit uppmanad att ge en "stor tv-topp" oralsex, under hot om att denne annars skulle förstöra hennes karriÀr för all framtid.

Det kĂ€nslomĂ€ssiga framtrĂ€dandet – dĂ€r Linde tittade in i kameran och sade "du vet vem du Ă€r" – har följts av en lĂ„ng rad metoo-upprop inom flera branscher.

"Debatt om hÀxjakt"

– DĂ€r och dĂ„ exploderade det, sĂ€ger Drude Dahlerup, dansk-svensk professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som bedrivit mycket genusvetenskaplig forskning och lĂ€nge engagerat sig i kvinnorĂ€ttsfrĂ„gor.

– Det verkar ha funnits en vĂ€ldigt stor frustration efter den första metoo-vĂ€ndan, med att det inte kom i gĂ„ng nĂ„gon ordentlig debatt.

Metoo-rörelsens framfart 2017 orsakade relativt lite uppstÄndelse i Danmark, inte minst i jÀmförelse med Sverige.

Drude Dahlerup ser flera förklaringar, bland annat att den fick sval respons av danska politiker och att den inte fick fÀste pÄ bred front via till exempel branschspecifika upprop och hashtaggar i sociala medier.

– Framför allt blev det vĂ€ldigt mycket debatt om en hĂ€xjakt pĂ„ mĂ€n, Ă€ven om i stort sett inga danska kĂ€nda mĂ€n blev uthĂ€ngda med anklagelser. Det var frĂ€mst kulturmĂ€n som förde fram detta, och en del kvinnor, vilket gjorde debatten vĂ€ldigt svĂ„r att gĂ„ in i. Det kom inte att handla om trakasserier eller övergrepp mot kvinnor, sĂ€ger hon.

– En förklaring Ă€r att den danska jĂ€mstĂ€lldhetsdebatten under vĂ€ldigt lĂ„ng tid har varit stagnerad och matt, i flera decennier faktiskt. Diskursen har varit ungefĂ€r "jĂ€mstĂ€lldhet, det finns ju redan hĂ€r".

Skrevs mycket mindre

Under den första metoo-vÄgen skrevs det nÀstan fyra gÄnger sÄ mycket om rörelsen i svenska tidningar som i danska, enligt en studie som kom förra Äret. Och i de danska tidningarna hamnade det mesta pÄ debatt- och kultursidorna.

– Vi kunde se att debatten stĂ€ngdes ned i Danmark och att om man gick ut som kvinna blev man förlöjligad och misstĂ€nkliggjord. Det kom en reaktion dĂ€r det talades om att mĂ€n utsattes för hĂ€xjakt och folkdomstolar, sĂ€ger Jannie MĂžller Hartley, docent i journalistik vid Roskildes universitet, tidigare journalist och en av upphovspersonerna till studien.

En avgörande skillnad nu Ă€r att en sĂ„ folkkĂ€r och erkĂ€nd person som Sofie Linde gick i tĂ€ten, enligt MĂžller Hartley. Lindes tv-tal följdes kort dĂ€rpĂ„ av ett upprop i mediebranschen, med ett öppet stödbrev som över 1 600 kvinnor skrivit under. Sedan har det skett upprop och kommit vittnesmĂ„l frĂ„n bland annat musiker, skĂ„despelare, lĂ€kare, jurister – och politiker.

– Det Ă€r en skillnad att sĂ„ mĂ„nga kvinnor kliver fram, Ă€ven frĂ„n den politiska miljön. Det blir fler aktörer och det Ă€r ocksĂ„ fler mĂ€n som ansluter sig till debatten, sĂ€ger Jannie MĂžller Hartley.

LÀrdomar frÄn Sverige

Det finns sÄ hÀr lÄngt ocksÄ skillnader i hur sexismen uppmÀrksammas.

Aftonbladets tidigare kulturchef Åsa Linderborg – som kritiserats kraftigt för lĂ„ngtgĂ„ende publiceringar under metoo-hösten 2017 – skriver i ett debattinlĂ€gg i den danska dagstidningen Information att Danmark tycks ha lĂ€rt sig av Sveriges fel. Hon skriver att mĂ€ns karriĂ€rer kunde förgöras via enskilda inlĂ€gg i sociala medier i Sverige och att man i Danmark i stĂ€llet ser ut att "skapa en debatt om makt och mĂ€nsklig interaktion".

2017 gick svenska medier kanske lite för lÄngt, medan de danska kanske inte gick tillrÀckligt lÄngt, enligt Jannie MÞller Hartley.

– Nu Ă€r det inga namn som kommer fram i Danmark utan kampen har tagits internt pĂ„ arbetsplatserna. Som en följd har man inte hĂ€ngt ut personer pĂ„ förstasidorna eller haft kampanjartad journalistik för att tĂ€cka problemet.

2017 anvÀndes Sveriges metoo-uppstÄndelse med uthÀngningar av mÀn ofta som ett slagtrÀ i den danska debatten, men det verkar som att fler saker letade sig över sundet, enligt professor Drude Dahlerup.

– Det verkar som att vissa tĂ€nkt att det finns saker att lĂ€ra sig av kvinnorörelsen i Sverige ocksĂ„, sĂ€ger hon.

Röster om metoo i Danmark
Jag skakas om av flera av berÀttelserna.

Den tidigare kulturministern Bertel Haarder (Venstre) ansÄg tidigare att metoo-diskussionen gÄtt för lÄngt, men svÀnger om i en intervju med Information.

Det var över huvud taget inte ovanligt att kvinnor fick frÄgor om sina sexliv eller grÀnsöverskridande kommentarer om sina utseenden. Och det var helt normalt att vissa mÀn regelbundet benÀmnde kvinnor som lÀckerbitar eller slampor.

Journalisten Julie Kragh berÀttar för facktidningen Journalisten om stÀmningen pÄ tidningen Ekstra Bladet, som hon sade upp sig frÄn tidigare i Är.

Han drog mig i hÄret och viskade "Din parfym doftar sex".

Folketingsledamoten Anne Valentina Berthelsen (Socialistisk Folkeparti) berÀttar om trakasserier frÄn andra politiker, i tidningen Politiken.

"Det sker hela tiden."

Den stora rubriken pĂ„ tidningen Politikens förstasida förra fredagen – ett utdrag ur det öppna stödbrevet till tv-profilen Sofie Linde som publicerades i sin helhet strax under.

Jag vÀgrar tro pÄ att det har den allvarliga omfattning som vissa ger intryck av.

Dansk Folkepartis tidigare ledare och grundare Pia KjÊrsgaard gÄr pÄ tvÀren med kvinnliga politikers upprop. I en intervju med Jyllands-Posten sÀger hon att kvinnor behöver bli bÀttre pÄ att sÀga ifrÄn.

Jag har fÄtt höra att jag har en bred röv. Erbjudanden om att bli sexuellt tillfredsstÀlld av en Àldre manlig kollega.

Bianca Michelsen, kvalitetskontrollant i betongbranschen, vittnar om trakasserier pÄ arbetsplatsen för nyhetsbyrÄn Ritzau. Hon Àr ansluten till fackförbundet 3F, som i en enkÀt funnit att sju av tio upplever att det finns sexism pÄ arbetsplatsen.

Danmark Àr ett platt litet skitland, dÀr antimoralism och anticensur Àr vÄr andliga grund.

Filmproducenten Peter AalbÊk Jensen förklarar för Expressen Kultur varför metoo-debatten dröjt i Danmark. Han var en av fÄ personer som hÀngdes ut med anklagelser om trakasserier i danska medier hösten 2017, och försvarade sig dÄ med att det lÄg i hans "natur".


Fakta: Metoo

I början av oktober 2017 briserade skandalen kring Hollywood-producenten Harvey Weinstein, som av en mÀngd kvinnor anklagades för sexuella trakasserier.

#metoo tog fart pÄ Twitter efter att skÄdespelaren Alyssa Milano den 15 oktober uppmanade alla som utsatts för sexuella trakasserier att skriva "me too" som status. Under hashtaggen vittnade kÀnda och okÀnda kvinnor om sexuella trakasserier och övergrepp i sociala medier.

I Sverige vÀxte rörelsen med upprop frÄn olika branscher dÀr mÀngder av kvinnor skrev under med sina namn och delade med sig av sina berÀttelser.

BÄde i Sverige och utomlands fick kÀnda profiler lÀmna sina jobb efter anklagelser om sexuella trakasserier mot kvinnor.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!