I januari tillsattes en ny libanesisk regering efter höstens historiskt stora protester mot dÄliga levnadsförhÄllanden, den omfattande korruptionen och religiösa motsÀttningar. Men det har inte förbÀttrat landets politiska lÀge, enligt aktivisten och företagsjuristen Hussein El Achi.
ââDet har varit hemskt sedan det första ögonblicket. De har inte tagit nĂ„gra beslut som förbĂ€ttrat livet för mĂ€nniskorna i Libanon, sĂ€ger han.
Protesterna har dĂ€rmed fortsatt, till en början i samma stil som tidigare med tusentals mĂ€nniskor som demonstrerade pĂ„ gatorna. I och med coronapandemin fick protesterna anpassas â en del har genomförts med bil. PĂ„ lördag skulle Ă€nnu en bilprotest ha anordnats. Men sedan exploderade det i hamnen i Beirut â explosioner som ödelade delar av staden, tog hundratals mĂ€nniskoliv och skadade tusentals.
Ser politikerna som ansvariga
ââDen protesten blir ju inte av. Nu mĂ„ste vi ta hand om vĂ„ra hem, vĂ„ra vĂ€nner och vĂ„r familj. Ărligt talat Ă€r vi fortfarande chockade, vi tĂ€nker inte klart. Vi har sett krig â men vi har aldrig sett nĂ„gon förstörelse som denna, sĂ€ger El Achi, som pĂ„ inget sĂ€tt menar att den politiska stormen Ă€r över.
ââVi hĂ„ller politikerna ansvariga för explosionen. Det Ă€r obegripligt hur man kunde lĂ„ta det hĂ€r ske, att ingen har tagit ansvar för att fĂ„ bort de explosiva Ă€mnena frĂ„n hamnen.
Framtiden ser enligt honom dyster ut. De kommande veckorna behöver folket skrapa ihop spillrorna av sina hem â och sina liv â men att de för ett endaste ögonblick skulle glömma missnöjet med landets styre finns inte pĂ„ kartan enligt El Achi, som sedan 2015 aktivt har protesterat för bĂ€ttre levnadsförhĂ„llanden i landet.
ââVi protesterade, vi bad om förĂ€ndring, men i slutĂ€ndan blev inget gjort. Jag Ă€r vĂ€ldigt rĂ€dd att vi nu mĂ„ste konfrontera de som styr pĂ„ andra sĂ€tt Ă€n tidigare.
FörutspÄr större motstÄnd
El Achi förklarar att det i kris inte gÄr att förlita sig pÄ en regering som varken har hanterat en ekonomisk kris, skenande livsmedelspriser, skulder eller landets korruption. DÀrför oroar han, och de i hans nÀrhet, sig för sina liv.
ââVi har levt i en ekonomisk kollaps och anpassat oss sĂ„ gott vi kan, men utan hamnen och förnödenheter kan ingen överleva. Importerna Ă€r livsviktiga för mĂ€nniskors överlevnad. Utan hamnen i Beirut har vi ingen mat.
Han tror att de oroliga tiderna bara har börjat.
ââDet kommer att bli ett civilt motstĂ„nd i andra former Ă€n tidigare. Vi mĂ„ste stĂ„ emot pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Vi kan inte kompromissa mer.