Kritiken ökar mot Israelplaner pÄ annektering

OvÀntad ilska bland bosÀttare och tecken pÄ sviktande stöd frÄn USA. Med bara veckor kvar till premiÀrminister Benjamin Netanyahus utlovade annektering av ockuperad palestinsk mark Àr det fortfarande osÀkert om det blir av.
–Netanyahu har klĂ€ttrat upp i ett vĂ€ldigt högt trĂ€d, sĂ€ger MellanösternkĂ€nnaren Anders Persson.

Israeliska soldater vid en palestinsk protest mot annekteringsplanerna i byn Bayta nÀra Nablus pÄ VÀstbanken. Arkivbild.

Israeliska soldater vid en palestinsk protest mot annekteringsplanerna i byn Bayta nÀra Nablus pÄ VÀstbanken. Arkivbild.

Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Brott & Straff2020-06-08 12:25

Det var hans viktigaste och mest polariserande löfte under de tre valrörelser som utspelade sig i Israel inom loppet av ett Är. Och genom att bilda regering med sin frÀmsta rival och dÀrmed stanna vid makten har Benjamin Netanyahu banat vÀg för en annektering av alla bosÀttningar pÄ ockuperad palestinsk mark, i strid mot folkrÀtten. FrÄgan Àr om det blir av.

Med bara veckor kvar till den 1 juli – det datum som tidigare har angetts som startskottet – vĂ€xer motstĂ„ndet.

"Maximalister"

Netanyahu har stött pÄ kritik frÄn högerflanken i sitt parti Likud och delar av bosÀttarrörelsen. De menar att annekteringen skulle öppna dörren för en palestinsk stat medan vissa bosÀttningar skulle bli isolerade enklaver som inte skulle kunna expandera ytterligare.

– Bland bosĂ€ttarna finns ett motstĂ„nd mot en palestinsk stat som bĂ„de Ă€r maximalistiskt och ideologiskt. Det Ă€r helt enkelt för lite för dem, Ă€ven om förslaget Ă€r oerhört generöst, sĂ€ger Anders Persson, MellanösternkĂ€nnare vid LinnĂ©universitetet.

– Netanyahu Ă€r trĂ€ngd frĂ„n mĂ„nga olika hĂ„ll i frĂ„gan, bĂ„de internt, i regionen och internationellt.

Större delen av vÀrlden skulle fördöma annekteringen som ett brott mot internationell rÀtt. Det Àr en av anledningarna till varför stödet frÄn USA Àr sÄ viktigt för Israel. Och med Donald Trump vid rodret har Netanyahu vunnit mycket som mÄnga tidigare trodde var otÀnkbart, som USA:s erkÀnnanden av Israels suverÀnitet över Golanhöjderna och Jerusalem som Israels huvudstad.

Rött ljus

Trumpregeringen stÄr ocksÄ bakom planen som gÄr ut pÄ att Israel annekterar alla bosÀttningar pÄ de omkring 30 procent av den ockuperade VÀstbanken som de ligger pÄ. Men nu kommer signaler om att stödet i Washington DC sviktar, Àven om det Àn sÄ lÀnge framför allt handlar om anonyma kÀllor i olika medier.

– SamstĂ€mmiga lĂ€ckor frĂ„n amerikanska företrĂ€dare tyder pĂ„ minskad entusiasm över annekteringen. Det som har varit grönt ljus tycks ha blivit gult eller rött. Det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt för Israel att genomföra det hĂ€r utan USA:s stöd, sĂ€ger Persson.

– Netanyahu har klĂ€ttrat upp i ett vĂ€ldigt högt trĂ€d. Vissa menar att det bara Ă€r Trump som kan ge honom en stege sĂ„ att han kan klĂ€ttra ner pĂ„ ett rakryggat sĂ€tt, backa frĂ„n planen och peka pĂ„ att amerikanerna inte lĂ€ngre Ă€r med pĂ„ tĂ„get.

Klockan tickar. De som vill se en annektering pressar Netanyahu att agera snabbt och menar att det Àr de kommande mÄnaderna som fönstret stÄr öppet. Det riskerar att slÄ igen om Trump inte blir omvald i höst eftersom hans rival Joe Biden har uttalat sig mot annektering.

Grusat fredshopp

Planerna har fÄtt palestiniernas president Mahmud Abbas att hota med att överge "alla överenskommelser" med Israel och USA. EU kommer att jobba för att "avskrÀcka" Israel frÄn ett genomförande, enligt utrikeschefen Josep Borrell. Andra kritiker menar att planen strider mot löften som getts palestinier i tidigare överenskommelser och att det skulle grusa möjligheterna att hitta en lösning pÄ konflikten. I helgen protesterade tusentals israeler i Tel Aviv mot annekteringen och frÄn militÀrt hÄll har det varnats för risken för nya vÄldsamheter pÄ VÀstbanken.

– Blir det en full annektering försvinner möjligheten pĂ„ kort sikt att skapa en palestinsk stat sĂ„ som EU, palestinierna och Arabförbundet har förestĂ€llt sig den, pĂ„ 100 procent av marken pĂ„ VĂ€stbanken. Det skulle vara spiken i kistan för en tvĂ„statslösning under överskĂ„dlig framtid, sĂ€ger Persson.

– Men just nu ser det ut som om argumenten mot annekteringsplanerna Ă€ndĂ„ Ă€r starkare Ă€n argumenten för att de faktiskt kommer att bli av, vilket frĂ€mst beror pĂ„ fallande stöd frĂ„n USA.

Fakta: Strider mot GenĂšvekonvention

Benjamin Netanyahu har de senaste Ären lett regeringskoalitioner som har beskrivits som de mest högerinriktade i Israels historia. BosÀttarrörelsen med stödpartier har flyttat fram sina positioner och uttrycker lÄngtgÄende krav. I valrörelserna 2019 och 2020 gjorde Netanyahu klart att det med honom vid rodret skulle bli dags att annektera mark pÄ VÀstbanken.

Israeliska bosÀttningar pÄ ockuperad palestinsk mark har anlagts sedan Israel intog omrÄdena 1967. Den internationella kritiken har varit hÀftig. Enligt FjÀrde GenÚvekonventionen Àr det förbjudet för en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning. Israel Àr en av de stater som har godkÀnt konventionen.

Det vanligaste argumentet för israelisk bosÀttning Àr att östra Jerusalem och VÀstbanken Àr historisk, judisk mark.

USA:s förÀndrade Mellanösternpolitik under president Donald Trump har inneburit ökad amerikansk förstÄelse för bosÀttarrörelsens markansprÄk.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!