En militÀrjunta har tagit makten i Burkina Faso. I ett framtrÀdande i burkinsk tv pÄ mÄndagen sade de sig ha tagit president Roch Marc Christian Kaboré i förvar, upplöst parlamentet och stÀngt landets grÀnser.
Kuppen följer pÄ en lÀngre tids turbulens kopplad till den blodiga kampen mot jihadistiska grupper i landets norra delar som pÄgÄtt i flera Är. SÄ sent som i november dödades 49 militÀrpoliser i en attack.
Kritiken har varit hÄrd mot president Kaboré, som inte anses ha gjort tillrÀckligt för att förhindra dödandet.
ââDet har lĂ€nge funnits en frustration, bĂ„de hos befolkningen och inom de olika delarna av landets sĂ€kerhetsstyrkor. MilitĂ€rjuntan vill göra det de anser att presidenten inte klarat av â ta kontrollen över de norra delarna av landet, sĂ€ger Jesper Bjarnesen, forskare med fokus pĂ„ VĂ€stafrika pĂ„ Nordiska Afrikainstitutet.
Motsatt effekt
Kaboré har den senaste tiden försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer pÄ ledande positioner inom sÀkerhetsstyrkorna. Draget tycks dock ha fÄtt motsatt effekt, och nyligen greps en liten grupp militÀrer misstÀnkta för att ha planerat en kupp.
ââBörjar man flytta runt pĂ„ militĂ€reliten sĂ„ Ă€r det klart att risken finns att de som marginaliseras vill ta tillbaka makten. Jag har sett tecken pĂ„ att det hĂ€r skulle kunna hĂ€nda, egentligen Ă€nda sedan november.
Vad kan vi förvÀnta oss de nÀrmsta dagarna?
ââCivilbefolkningen har önskat en förĂ€ndring under en lĂ€ngre tid. Jag tror dĂ€rför att de flesta vill avvakta litegrann och se om det hĂ€r kan leda till en positiv förĂ€ndring i kampen mot den gemensamma fienden som Ă€r islamisterna. Det Ă€r dock viktigt att understryka att det inte Ă€r folket som har önskat ett militĂ€rt ingripande.
Ovisst lÀge
Burkina Faso har en lÄng historia av militÀrkupper och ledare med nÀra kopplingar till militÀren. Men efter en folklig resning som 2014 tvingade bort den dÄvarande presidenten Blaise Compaoré efter 27 Är vid makten har landet tagit tydliga steg i demokratisk riktning, sÀger Jesper Bjarnesen.
ââMĂ„nga kĂ€nner en stolthet över att man genom fredliga demonstrationer och ett brett samarbete mellan politik och civilsamhĂ€lle lyckades tvinga bort regimen, förvalta en övergĂ„ngsregering och organisera demokratiska val ett Ă„r senare. De flesta burkiners sjĂ€lvbild Ă€r nog att man sedan dess gĂ„tt in i en ny era dĂ€r man jobbar för att förankra demokratiska institutioner i landet.
Vad tror du att det hÀr innebÀr för demokratiseringen?
ââDet hĂ€r kan gĂ„ Ă„t flera hĂ„ll. Jag tror fortfarande att man just i ljuset av de senaste Ă„rens erfarenheter kommer se att de politiska aktörerna och civilsamhĂ€llet vĂ€ldigt aktivt kommer att sĂ€tta press pĂ„ juntan och krĂ€va att de jobbar mot en civil övergĂ„ngsregering. Jag tror inte att man kommer att acceptera flera Ă„rs militĂ€rstyre.