Det största efterskalvet sedan fredagens stora jordbÀvning uppmÀttes till en magnitud av 4,9, berÀttar han. Nu vÀntar flera veckor av efterskalv. NÀr de kommer, eller hur stora de blir, kan dock ingen förutspÄ.
ââMan brukar sĂ€ga att en tumregel för efterskalv Ă€r att det kommer ett stort, med en magnitud pĂ„ 1 till 1,2 lĂ€gre Ă€n det stora skalvet, sĂ€ger han.
Fredagens jordbĂ€vning var pĂ„ 6,8. Det skulle kunna innebĂ€ra ett stort efterskalv pĂ„ kanske 5,8. Ăven det Ă€r ett mycket stort skalv.
Skalv förstörde staden
Björn Lund berÀttar om hur Marocko drabbats hÄrt tidigare. JordbÀvningen i Agadir 1960 förstörde staden, och mellan 12 000 och 15 000 mÀnniskor miste livet. DÄ var magnituden 5,8, som ett stort efterskalv efter den aktuella jordbÀvningen skulle kunna nÄ upp till.
Han förklarar att jordbÀvningar i det hÀr omrÄdet förekommer, men de brukar inte vara sÄ kraftiga pÄ land. De flesta sker i havet norr om Marocko. Kraften riktas ofta utÄt havet, frÄn Gibraltarsundet, berÀttar han.
ââDet hĂ€r beror pĂ„ att den afrikanska plattan rör sig mot den europeiska. Det Ă€r ocksĂ„ det som gör att det blir jordbĂ€vningar i Grekland, bland annat. Atlasbergen bildades pĂ„ grund av den hĂ€r rörelsen.
SvÄrt att förutspÄ
Ăn sĂ„ lĂ€nge gĂ„r det inte att förutspĂ„ var en jordbĂ€vning ska komma. I alla fall inte pĂ„ nĂ„got anvĂ€ndbart sĂ€tt.
ââForskningen nu gĂ„r ut pĂ„ att titta pĂ„ förskalv var det lossnar, och hur man ska kunna utlĂ€sa av dem att en stor jordbĂ€vning Ă€r pĂ„ vĂ€g.
DÀremot gÄr det att rÀkna ut var det finns spÀnningar som kan leda till en större jordbÀvning, förklarar han. Men nÀr den kommer gÄr inte att sÀga, det kan vara nu, om ett Är eller om 15 Är, förklarar han.
ââIstanbul i Turkiet har varit pĂ„ tapeten, efter det stora skalvet dĂ€r 1999. Ăven söder om Tokyo. Det finns flera platser som förr har haft stora skalv, och dĂ€r man tror att det kan vara pĂ„ vĂ€g, sĂ€ger Björn Lund.