Ett ÄtgÀrd som "saknar motstycke".
SÄ beskrev EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beslutet i mars att strypa tillgÄngen till de statskontrollerade ryska medierna RT och Sputnik i unionen. Syftet var att hindra Kremls mediemaskineri frÄn att "sprida lögner för att rÀttfÀrdiga Putins krig i Ukraina och sÄ split" i Europa.
Det exceptionella förbudet gÀller alla former av kanaler, sÄvÀl tv-sÀndningar som nÀtsajter och sociala medier.
Beslutet har minskat de ryska statsmediernas rÀckvidd i medlemslÀnderna nÀr sÀndningstillstÄnd rivits, webbsidor försvunnit frÄn sökresultaten och plattformar som Facebook, Twitter och Youtube blockerat konton. Men kort efter det att förbudet trÀdde i kraft uppstod kopior av RT:s stoppade sajter pÄ nya adresser.
SvÄrare att nÄ
Och flera sĂ„dana har fortsatt kunnat nĂ„s inom EU. Den London-baserade tankesmedjan Institute for Strategic Dialogue upptĂ€ckte i en studie i juli tolv tillgĂ€ngliga sajter som var exakta kopior av RT:s tysksprĂ„kiga eller spansksprĂ„kiga sajter â och vars ip-adresser eller annan data visade pĂ„ direkta kopplingar till medieorganisationen. Ytterligare fem sĂ„dana spegelsajter som lĂ„g pĂ„ servrar utan koppling till Moskva upptĂ€cktes.
DÀrtill hittade man över hundra sajter med aggregerat nyhetsinnehÄll hÀmtat bland annat frÄn de ryska statsmedierna.
PÄ sociala medier har RT-innehÄll ocksÄ kunnat fortsÀtta spridas frÄn andra konton, och videomaterial har gÄtt att Äterpublicera via andra anvÀndare efter att RT-mÀrkningen tagits bort.
ââMan har nog förstĂ„tt frĂ„n EU:s sida att det inte kommer att gĂ„ att helt fĂ„ bort det hĂ€r innehĂ„llet. Men det har blivit svĂ„rare att nĂ„ det, och förbudet har en symbolisk tyngd, sĂ€ger Ola Svenonius, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
ââMen visst, de som vill hitta alternativa kĂ€llor kommer att hitta dem Ă€ndĂ„.
MĂ„nga nya sajter
Samtidigt finns en flora av andra typer av sajter som sprider vilseledande information om kriget i Ukraina. Det New York-baserade företaget Newsguard, som kartlÀgger desinformation pÄ nÀtet, har i en fÀrsk rapport identifierat 250 sÄdana sajter. UngefÀr hÀlften Àr engelsksprÄkiga och resten pÄ andra stora europeiska sprÄk. Vissa av dem framstÀller sig som oberoende tankesmedjor eller nyhetssajter.
MÄnga av dem har dykt upp under de senaste mÄnaderna. I en del fall tycks det röra sig om sÄ kallade vilande sajter, som tidigare byggt upp följare med hjÀlp av helt annan typ av innehÄll för att sedan nÀr kriget bröt ut plötsligt börja föra ut Moskvas narrativ.
Ola Svenonius pÄpekar dock att det ryska desinformationsarbetet pÄgÄtt under lÄng tid och att Kreml troligen inte gjort nÄgon större extrasatsning pÄ att nÄ en bredare publik i Europa efter EU-förbudet.
ââDen ryska sĂ€kerhetsapparaten Ă€r anstrĂ€ngd just nu pĂ„ flera olika sĂ€tt.
ââDet finns en kostnadskalkyl hĂ€r. Skulle detta arbete vara helt ineffektivt skulle det inte ske. Men om man skulle lĂ€gga full energi skulle vi nog fĂ„ se mer Ă€n det hĂ€r.
"DÄlig magkÀnsla"
EU:s förbud har ocksÄ vÀckt debatt om mediefrihet.
Beslutet stödjer sig pÄ slutsatsen att RT och Sputnik Àr statliga verktyg som anvÀnds för att förvrÀnga sanningen och som hotar den allmÀnna ordningen och sÀkerheten i EU.
Bland kritikerna finns det europeiska journalistförbundet European Federation of Journalists (EJF). "Att bekÀmpa desinformation med censur Àr ett misstag", skrev förbundet i ett uttalande i mars. En bÀttre strategi för att slÄ undan benen för dem som vill manipulera Àr att stödja oberoende journalistik, frÀmja ett pluralistiskt och professionellt medielandskap och sprida kunskap om kÀllkritik, enligt EJF.
Ola Svenonius anser att det Àr viktigt att debatten fortsÀtter.
ââDet Ă€r problematiskt att förbjuda medieföretag.
ââRent krasst anvĂ€nds dock de hĂ€r kanalerna som ett led i en sorts krigföring bĂ„de mot Ukraina men ocksĂ„ mot Europa som en helhet, sĂ€ger han.