Finland: Natomedlemskap ökar stabiliteten

Om Finland och Sverige går med i Nato ökar stabiliteten i Östersjöområdet på sikt. Men under ansökningsprocessen kan spänningarna öka. Det är några av bedömningarna i den finländska regeringens rapport om det nya säkerhetspolitiska läget efter Rysslands attack på Ukraina.

Finlands inrikesminister Krista Mikkonen, utrikesminister Pekka Haavisto och försvarsminister Antti Kaikkonen presenterar den finländska säkerhetspolitiska rapporten.

Finlands inrikesminister Krista Mikkonen, utrikesminister Pekka Haavisto och försvarsminister Antti Kaikkonen presenterar den finländska säkerhetspolitiska rapporten.

Foto: Markku Ulander/AP/TT

Politik2022-04-13 05:15

En av nyckelmeningarna är: "Finlands och Sveriges eventuella Natomedlemskap höjer tröskeln för användning av militära maktmedel i Östersjöområdet, vilket ökar stabiliteten i området på längre sikt".

Där står också att ett Natomedlemskap innebär att det finländska "försvarets avskräckande effekt kommer att vara betydligt större än för närvarande". Rapporten konstaterar även att Nato är den enda organisationen för kollektivt försvar inom en överskådlig framtid.

– De samarbeten Finland är med i innehåller inga säkerhetsgarantier, sade försvarsminister Antti Kaikkonen (Centern) på en pressträff i Helsingfors.

En försvarsallians mellan Finland och Sverige skulle inte vara ett med Natomedlemskap jämförbart arrangemang eller vara avsett att ersätta ett sådant, slår rapporten fast.

Sverige viktigt

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) underströk att rapporten inte tar ställning till för eller emot Natomedlemskap. Den ska nu diskuteras i Finlands riksdag innan beslut fattas senare i vår.

Finlands säkerhet är i nuläget inte hotat av Ryssland, enligt Haavisto och Kaikkonen som båda hoppas att riksdagen har ett långsiktigt perspektiv i sin bedömning:

– Att vi aldrig mer ska råka i krig, sade försvarsminister Kaikkonen.

Under den finländska regeringens pressträff uppgavs flera gånger att det vore önskvärt att Sverige och Finland fattar samma beslut om sin framtida säkerhetspolitik och agerar samtidigt.

– Det vore den optimala situationen, säger Haavisto.

Sverige är Finlands närmaste partner, underströk utrikesministern. Länderna borde dra åt samma håll när det gäller säkerhetspolitiska beslut, anser han.

Ökad spänning

I rapporten varnas för hur Ryssland kan komma att agera om Finland lämnar in en Natoansökan.

"Om Finland ansöker om medlemskap i Nato bör man förbereda sig på omfattande och svårförutsägbara påtryckningar och risker, såsom ökade spänningar vid gränsen mellan Finland och Ryssland", står det.

Finland har haft många kontakter med Natoländer den senaste tiden. Haavisto säger att han är fullt medveten om att alla 30 medlemsstaterna måste processa en eventuell medlemsansökan, vilket kan ta allt från några månader upp till ett år.

– Under den perioden är vi inte skyddade av Natos artikel 5, så det är mycket viktigt att om vi väljer den vägen, att medlemsländerna då också förstår att en snabb process är viktigt ur en säkerhetssynpunkt, säger Haavisto.

Att Finland stärker sin beredskap för att utsättas för hybridpåverkan är att vänta om landet lämnar in en Natoansökan.

Starkare tillsammans

Enligt rapporten vore ett tätt samarbete mellan Finland och Sverige under eventuella anslutningsprocesser viktigt. Det kan "underlätta beredskapen och besvarandet av Rysslands eventuella reaktion", står det.

Om Finland underlåter att reagera på det nya säkerhetspolitiska läget kan det leda till att landets handlingsutrymme inskränks, när Ryssland strävar efter att bygga upp sin intressesfär genom avtal och militära åtgärder, enligt rapporten.

Regeringen bedömer att ett Natomedlemskap inte skulle förpliktiga Finland att ta emot kärnvapen, permanenta baser eller trupper på sitt territorium.

Försvarsminister Kaikkonen underströk att Finland alltid självt skulle bestämma om landet ska skicka trupp till någon konflikt.

"Också som medlem i Nato skulle beslut om nivån på och inriktningen för försvarsbudgeten fattas nationellt", står det i rapporten.

Där påpekas dock att Natomedlemmar har som mål att ha en försvarsbudget på minst två procent av bruttonationalprodukten, vilket för Finlands del innebär ungefär som i dag.

Sverige kan sinka

President Sauli Niinistö säger till finländska medier att han hoppas på ett snabbt beslut i Natofrågan. Ju mer sannolik en ansökan från Finland bedöms vara i ryska ögon, desto större är risken för ryska motreaktioner, anser han.

Det är möjligt att en ansökan skickas även om riksdagen inte är helt klar med sin genomgång, enligt Niinistö.

– Det beror ganska mycket på hur lång tid det tar. Jag hoppas det går fort. Även om det är en stor fråga, har vi diskuterat den länge, säger han enligt Helsingin Sanomat.

En möjlig faktor som kan sinka processen i Finland är om Sverige dröjer med ett tydligt besked, enligt Niinistö.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!